Medierna har rapporterat flitigt från Sverigedemokraternas landsdagar. Förutom en fascination över partiledare Åkessons viktminskning har vi kunnat ta del av hur partiets politik beskrivs ta en kraftig vänstersväng.
För mig betyder den omtalade påstådda vänstersvängen ingenting för min uppfattning av Sverigedemokraterna, förutom en bekräftelse. Jag har inte kunnat förstå varför partiet tidigare kallats för ett högerparti. Sverigedemokraterna har för mig tydliga socialistiska drag med sitt kramande av välfärdsstaten, sitt kollektivistiska synsätt och sin oförmåga att se individen. Sverigedemokraterna passar mycket väl in bland (S) och (V) på politikens höger-vänster-skala.
Det är också riktigt roande att betrakta hur (S)-företrädare krumbuktar sig för att försöka fjärma sig från (SD) samtidigt som de vill attrahera den gemensamma väljarbasen. Partiledare Sahlin lyckades inget vidare i lördagsintervjun och det gör inte heller Catherine Persson (S), oppositionsråd i Trelleborg, när hon försöker förklara att (S) inte gör sig beroende av (SD) trots att deras agerande inte kan tolkas som något annat.
Dagens Nyheter, Sydsvenskan, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, Sydsvenskan, Sydsvenskan, Sydsvenskan, Sydsvenskan, Svenska Dagbladet, Svenska Dagbladet, Svenska Dagbladet, Svenska Dagbladet, Svenska Dagbladet, Svenska Dagbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Dagens Nyheter, Dagens Nyheter, Dagens Nyheter, Dagens Nyheter, Dagens Nyheter, Sydsvenskan, Svenska Dagbladet, Svenska Dagbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Kvällsposten, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan, Sydsvenskan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar