Rimligt när SVT & SR räknar ut Sarkozy?

Feberrosiga journalister på SVT och i SR rapporterar exalterat om "att socialisten Hollande slagit den sittande hatade högerpresidenten Sarkozy i första valomgången". Enligt deras analyser är nu valet i princip klart; det blir maktskifte i Elyse-palatset!

Jag kan inte bortse från att misstänka att dessa journalisters personliga önskningar färgar av sig på deras rapportering. Så förutsebar kan jag inte hålla med om att utgången förefaller.

Fakta är att Hollande fick cirka 28% av rösterna och Sarkozy 27%.

Det brukar ju sägas att i valsystem som det franska med majoritetsval i två valomgångar så röstar väljarna med hjärtat i första omgången och med hjärnan i den andra. Sarkozy är säkert inte omtyckt. Och han har inte levererat vad han lovat. Nu har väljarna gett honom en knäpp på näsan. Men ingen annan kandidat har lyckats bättre med att vinna väljarnas förtroende.

Nu börjar två veckors stenhård kampanj fram till valets andra omgång den 6 maj. Sarkozy är en mycket erfaren politiker som älskar valrörelser och är en erkänt duktig debattör. Sarkozy kommer att utnyttja varje sekund och det rapporteras att när han sover nu gör han det stående, lutande mot närmsta vägg.
Frågan är hur den betydligt mindre erfarne och mer tillbakadragne Hollande klarar sig när det som nu blir riktigt skarpt läge. Jag skulle inte bli förvånad om Sarkozy sopar banan med Hollande.


KvP, DN, DN, DN, DN

Vitalisera Malmö kommunfullmäktige!

Jag har lämnat in en motion till Malmö kommunfullmäktige som, om den blir bifallen, kommer att möjliggöra ett vitalare fullmäktige genom att ledamöterna får svar snabbare på sina interpellationer. Jag anser att det är viktigt för en fungerande och vital demokrati i kommunen att oppositionen har effektiva verktyg för att få svar på frågor till den styrande majoriteten så att aktuella frågor blir belysta och den styrande majoritetens inställningar och avsikter klargörs.

Motionen:
Vitalisera fullmäktige!

Interpellationer och frågor i fullmäktige är viktiga institut för en fungerande och vital demokrati i kommunen. De gör det möjligt för oppositionen att lyfta aktuella och viktiga frågeställningar och i en öppen debatt få svar från kommunens politiskt ansvariga.

I Malmö kommunfullmäktige fungerar frågeinstitutet bra. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska en fråga ställas senast två dagar före fullmäktigesammanträdet och bör besvaras vid det sammanträdet. I debatten i samband med svaret får endast den som ställt frågan och den som svarar delta. Utöver svaret begränsas antalet anföranden till två vardera per talare. Det fungerar bra och kan ofta ge en bild av den styrande majoritetens inställning till en enklare aktuell frågeställning.

Interpellationsinstitutet fungerar däremot direkt dåligt i Malmö kommunfullmäktige. Enligt arbetsordningen ska interpellationen ställas senast fyra dagar före fullmäktigesammanträdet och bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast därefter. Debatten i samband med svaret fungerar som debatten vid vilket annat ärende som helst; alla ledamöter får delta och antalet anföranden är inte begränsat.
Problemet är skrivningen under punkt 4 i 29§ i arbetsordningen; att ”En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes.”. Den innebär att det normalt tar minst en månad, och kan dröja upp till två månader, innan svaret ges i fullmäktige efter det att interpellationen ställts och ännu längre i samband med sommaruppehållet eller om sammanträden ställs in.
Det är med stor säkerhet denna skrivning som gör att det egentligen utmärkta interpellationsinstitutet används ytterst sällan i Malmö kommunfullmäktige. Ledamöterna ställer i stället frågor, även när frågeställningarna egentligen hade belysts bättre genom interpellationer. I Regionfullmäktige Skåne där interpellationsinstitutet är något annorlunda utformat ställs fler interpellationer och aktuella frågeställningar blir bättre belysta.

Följande ändringar i Malmö kommunfullmäktiges arbetsordning skulle förbättra interpellationsinstitutet och möjliggöra ett vitalare fullmäktige där viktiga aktuella frågeställningar ges möjlighet att debatteras och den styrande majoritetens inställningar och avsikter klargöras:
Interpellationer 29§
1) En interpellation skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot eller alternativt ställas av ledamoten per e-post.
Den skall ges in eller sändas per e-post till stadskontoret senast fyra sju dagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den.
4) En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde vid vilket den har ställts som följer närmast efter det då interpellationen ställdes.

Utifrån ovanstående yrkar jag

att      Kommunfullmäktige ändrar arbetsordningen i enlighet med ovanstående intentioner.

(S)-satsningar kostsamma misslyckanden

Sydsvenskan skriver i dag om alla de projekt som det satsats pengar på för att förbättra förhållandena i Rosengård. Det tycks inte råda någon oenighet om att de 319 000 000 kronorna som projekten kostat från år 2000 kunde använts bättre. Enligt Sydsvenskan visar statistiken "klart och tydligt" att att satsningarna inte fått den effekt som avsågs när det gäller frågor som skola, integration och sysselsättning. För att visa hur mycket pengar det är skriver journalisten att för de pengarna skulle varje högstadieelev i Rosengård kunna ha egen privatlärare i ett år.

Artikeln ger en bild av att många av projekten varit ogenomtänkta och att det inte funnits någon sammanhållen strategi. Det verkar som om Rosengård fått vara försökskanin åt allehanda projektentreprenörer som lyckats prata till sig några av de pengar som välvilligt östs över stadsdelen.

Jag känner igen bilden som förmedlas.
När den statliga Storstadssatsningen inleddes 1999 var jag vice ordförande i Fosie stadsdelsnämnd som, precis som Rosengård, var en av de stadsdelar staten satsade på. Stadsdelsnämnden fick till sitt förfogande mycket stora resurser. Den S-ledda majoriteten i stadsdelsnämnden lade fram förslag på hur resurserna skulle användas som vi moderater tyckte hade mycket stora brister. Vi saknade en tydlig politisk målsättning och politiska riktlinjer för den stora satsningen.Vi menade också att förslaget innehöll flera delar som endast var tidsfördriv för arbetslösa vuxna och som inte på något sätt hade förutsättningar att förändra situationen för dem som hamnat i utanförskap. I stället ville vi satsa på att göra arbetslösa anställningsbara och på att se till att fler barn fick möjlighet att klara skolan. Men den S-ledda majoriteten höll fast vid "pysselsättningen" och det blev inte heller i Fosie några positiva effekter när det gällde skola, integration och sysselsättning.

Jag blir alltmer stärkt i min uppfattning att ska man komma åt utanförskapet, som många inte minst i Malmö befinner sig i, handlar det om att satsa individuellt på anställningsbarhet. Dessutom måste skolorna fungera så att barnen får den kunskap och fostran som de behöver för att som vuxna kunna ta ansvar för sin egen försörjning.
Det låter självklart. Men ändå har många hundratals miljoner kronor slarvats bort i det ena meningslösa projektet efter det andra.

Engagemang för Skåne i media

Under Aktuella frågor i dagens Sydsvenskan skriver Region Skånes tillförordnade regiondirektör Ingrid Bengtsson-Rijavec under rubriken Så kan tillväxten öka i Skåne. Tillväxt i Skåne är naturligtvis mycket viktigt och jag blir nyfiken. Men jag tycker inte att texten lever upp till rubriken. Den saknar vad som kan göras konkret och presenterar i stället svepande och ytliga självklarheter som "ta vara på den tillgång som ungdomar och människor med annan etnisk bakgrund utgör" och "skapa förutsättningar för Skåne att erbjuda livskvalitet i världsklass". Det låter ju bra, men hur det ska åstadkommas ger artikeln inga konkreta svar på.


Mer konkreta är politikerna i Region Skånes Regionala tillväxtnämnden, med ordföranden Pontus Lindberg (M) i spetsen, när de kommenterar Trafikverkets Skånepaket med satsningar på vägar och järnväg. Man är tydliga med att det behövs två järnvägsspår mellan Lund och Hässleholm och att Trafikverkets förslag är dåligt att låta Öresundstågen och Pågatågen ha lika långa körtider på sträckorna Malmö-Kristianstad och Malmö-Helsingborg. Och jag håller med om att det inte är rimligt att Trafikverkets åtgärder i Skåne innebär att restiden med bil mellan Malmö och Kristianstad minskar med tio minuter, vilket i och för sig är mycket bra, samtidigt som restiden med tåg ökar med tio minuter.


Bl a Sydsvenskan skriver att Regeringen utreder att göra bl a Lunds universitet, som i dag är en statlig myndighet, till en högskolestiftelse. Syftet är att staten inte ska vara huvudman och därmed skapa större mångfald i högskolesektorn. Utbildningsdepartementet anser att myndighetsformen inte är tillräckligt flexibel för läro­sätenas skiftande behov.
Det tycket jag låter intressant. Mer frihet och flexibilitet tror jag kan ge attraktivare och konkurrenskraftigare utbildningar. Men universitetets rektor är skeptisk, främst av byråkratiska skäl såvitt jag förstår av artiklarna.


Det är bra att det finns engagemang för Skåne och att det syns i media i debattartiklar och i nyhetsrapporteringen.


SkD

Nu är det dags: Avsätt Reepalu (S)!

Så var det dags igen.
I en intervju för Magasinet Neo gör Malmös kommunstyrelseordförande Ilmar Reepalu (S), för jag vet inte vilken gång i ordningen, uttalanden som kan uppfattas som fientliga mot Malmös judar och att han nonchalerar de hot som Malmös judar känner sig utsatta för.


Han säger bl a:
"– Jag vet inte riktigt hur de här grupperna ser ut, men jag blev väldigt förvånad när jag blev medveten om den starka kopplingen mellan judiska församlingen och Sverigedemokraterna. Jag visste inte att den fanns, men när jag går på möten hos församlingen ser jag Kent Ekeroth, en av de tuffaste från SD. Sedan får jag höra att han är brorson till en av de ledande inom församlingen.

– Och att SD stenhårt driver sin antimuslimska kampanj genom att säga att man är för den judiska gruppen. Det störde mig väldigt mycket."
och
" ... SD:are har infiltrerat den judiska församlingen för att på så vis driva sitt muslimhat."

När den intervjuande journalisten kontrollerar Reepalus påståenden säger företrädare för den judiska församlingen:
"SD-riksdagsmannen Kent Ekeroth är inte medlem i församlingen och har aldrig varit där. Han är inte heller släkt med någon person i församlingens ledning."
Och Kent Ekeroth:
"– Jag har inte haft kontakt med judiska församlingen i Malmö på flera år.
– Jag slutade försöka ha kontakt med dem när jag insåg att de aldrig kommer att fatta, trots att de blir jagade på gatan av precis de invandrargrupper jag har varnat för."

Dagens nyheter konfronterar Reepalu med uppgifterna och han svarar:
"– Det är fel uttryckt. Det har jag inte belägg för. Jag borde inte ha sagt det på det sättet.– Jag menar att de gavs utrymme på ett möte som jag trodde var församlingens möte. Jag blev väldigt förvånad över att aktiva sverigedemokrater fick framföra sin syn på vad som händer i Sverige. Det som jag tyckte var obehagligt var att man gav ett stort utrymme åt sverige­demokrater."

Det är mycket obehagligt att Malmös främste företrädare gång på gång gör uttalanden av det här slaget. Man måste ju fråga sig, varför ger han sig så ofta på och kritiserar Malmös judar? Det kan inte handla om misstag och missförstånd. Med sin inställning till judar och Israel är Ilmar Reepalu (S) inte lämplig som Malmös främste företrädare. Både Socialdemokraterna och, inte minst, samarbetspartnern i staden Miljöpartiet måste ta konsekvenserna av dessa upprepade grova övertramp och avsätta Ilmar Reepalu (S) från posten som kommunstyrelsens ordförande. Nu har det gått för långt!

Läs mina tidigare relaterade inlägg:
Malmö (S)värtas ner

Reepalu (S) övertygar inte

Reepalus (S) misslyckande

"Reepalu (S) en del av problemet"

DC-matchen: (S)olkig bild av Malmö

DC-matchen: Varför just Israel?

Slut som evenemangsstad?

DC-matchen: Rödgrönt medlöperi

DC-matchen: Samma antidemokrater

Malmös rödgröna legitimerar hatet

Rödgrön apartheid i Malmö

Fel bojkotta Israel!

Kollaps för Malmös (s)tyre

S-V-MP skadar Malmös utveckling

Oacceptabelt stoppa publik!

ESF 2008: 5-6 miljoner från kommunen räckte inte

(S)anslöst israelhat för mycket

Matchen måste spelas!

Antidemokrater i Malmö - igen

Stoppa antidemokraterna!

Låt inte terroristerna bestämma!

Sanslöst israelhat 

SkD, SvD, SkD, SvD, DN, DN, SkD, SkD, SkD, SvD, DN, SkD, SkD, SkD, SvD, DN, SkD, SkD, SvD, SkD, SkD, SkD

Rösta nej till datalagringsdirektivet!

I dag röstar Riksdagen om införandet av EU:s datalagringsdirektiv.
Jag tycker att det borde vara självklart för alla Alliansens ledamöter att rösta nej. Men så verkar det inte att bli.

Datalagringsdirektivet innebär att staten tvingar operatörerna att spara uppgifter om sina kunders digitala kommunikation i sex månader för att kunna användas i polisens brottsutredningar. Det är en grov kränkning av enskilda individers integritet som inte borde godkännas av Riksdagen. Staten har inte att göra med när, hur, var, och med vem som enskilda individer kommunicerar. Det är argument som räcker för att direktivet inte borde antas.

Moderata ungdomsförbundets ordförande kritiserar direktivet och kallar det för en total integritetskränkning.
Alla riksdagspartiers ungdomsförbund är tydligen kritiska. Det är bra. Men tyvärr är det få av moderpartierna som lyssnar och tar till sig.
Den moderate EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark har också kritiserat direktivet.

DN, DN, SvD

Motarbeta diktaturerna

Under någon vecka har flera medier rapporterat (t ex SDS, DN, DN, DN)om svensk vapenexport till blodiga och grymma diktaturer. Det handlar väl inte precis om något stort avslöjande men saken har kommit upp till debatt och det tycker jag är bra. Jag anser att det borde vara självklart att den svenska staten inte ska stödja och aktivt arbeta för vapenexport till blodiga och grymma diktaturer.

På Kvällspostens ledardebatt skrev Jackie Jakubowski häromdagen under rubriken "Varför finns inget Ship to Syria?". Där undrar han var alla dom som engagerade sig i Ship to Gaza tagit vägen nu när den Syriska regimen mördar tusentals av sitt eget folk. Det är en berättigad fråga. Jag undrar vad som egentligen är viktigast för kulturpersonligheterna och andra som poserade i Ship to Gaza; att stödja utsatta människor i den regionen eller att demonisera en stat och dess invånare som man av någon anledning inte gillar?