Insändare: Otryggt i Malmö

På Debatt Malmö i Sydsvenskan skriver i dag en kvinna om hur hon fått två cyklar stulna under det senaste året. Situationen i Malmö får henne att fundera på om hon vill se sin dotter växa upp i staden. Jag har skrivit en reaktion på insändaren och sänt in till Sydsvenskan:

"I sin insändare beskriver insändarskribenten hur illa den drabbas som utsätts för "vanlig vardagsbrottslighet" i Malmö. Hon uttrycker också en variant av de tankar jag hör från många malmöbor: "... vill vi se vår dotter växa upp här ..."?.

Trygghetsfrågorna är av avgörande betydelse om Malmös utveckling ska bli så positiv och ljus som det finns förutsättningar för. Några orosmoln som slänger långa skuggor över Malmös framtid är förutom cykelstölder rån, gänguppgörelser, misshandel, bilinbrott, skadegörelse, nedskräpning och en hänsynslös trafikkultur. Vi malmömoderater tar denna oro på allvar. Därför har vi bildat arbetsgruppen "En trygg och ren stad" som jag leder. Syftet är att vi ska komma med förslag inför valet 2010. Men vi känner ett stort tryck i dessa frågor och kommer efterhand att presentera förslag. Även om vi inte tillhör den politiska majoriteten i Malmö hoppas vi att goda idéer från oss ändå kan antas så att det inte ska behöva dröja 2-3 år innan de förverkligas.

Vi följer intresserat bl a Debatt Malmö för att få en inblick i vilka problem malmöborna upplever och deras förslag till lösningar. En del kontaktar oss direkt men vi är säkra på att många knyter handen i byxfickan eller begränsar diskussionen till köksbordet hemma eller fikabordet på jobbet. Vi malmömoderater vill se en bredare och livligare diskussion om dessa Malmös ödesfrågor."

A-kassan - inget extra stöd till kulturens division 4

I en artikel i Sydsvenskan beskrivs hur nya a-kasseregler påverkar kulturarbetare. Slutsatsen i artikeln är att de nya reglerna missgynnar kulturarbetare eftersom de ofta har osammanhängande korttidsjobb och behöver fylla ut sina inkomster med a-kassa. De nya reglerna gör det omöjligt att år efter år försörja sig på det sättet.

Jag tycker att det är bra om regeländringarna har den effekten. Det är inte meningen att a-kassan ska vara ett stöd varken till kulturköpare som inte vill betala vad det kostar eller till utövare som helt enkelt inte är tillräckligt efterfrågade för att kunna försörja sig på sitt kulturarbete.

Den som inte kan försörja sig på sitt kulturutövande tycker jag måste skaffa sig ytterligare inkomstkällor. Och då menar jag inte bidrag utan att de kombinerar med ytterligare arbete.

Den som spelar fotboll och inte når högre nivå än division 4 kan antagligen inte försörja sig som fotbollsspelare. Jag tycker inte heller att den ska kunna kalla sig arbetslös fotbollsspelare och kvittera ut a-kassa . Detsamma borde gälla inom kultursektorn. Både inom idrott och kultur är det endast de allra största stjärnorna som kan försörja sig. Skälet är att publiken bara betalar för det den vill se och ta del av.

Sydsvenskan liberal? Ja, när det gäller integritet.

I går var jag besviken på Sydsvenskans ledarsida när den skrev om barnomsorgen i Malmö. Dagens läsning känns bättre (Sydsvenskan). Samma skribent som i går skriver i dag om förslaget i EU-parlamentet att bloggare ska registreras och katalogiseras. Hotopp skriver "Att registrera alla bloggare för att komma åt några få kriminella är dock lika dumt som att låta FRA massavlyssna svenskarna." Precis!

Sydsvenskan liberal? Inte när det gäller barnomsorg.

I Sydsvenskan skriver Ulrika Hotopp i dag en signerad artikel på ledarsidan. Den har rubriken Växtvärk och den syftar på att Malmö växer samtidigt som kommunal service inte hänger med.

Jag har väl inget att invända mot det Hotopp skriver om man ser det som en kritik mot hur det socialistiskt styrda Malmö sköter sina åtaganden utifrån de ramar de själva satt upp. Men jag väntar mig mer av ledarsidan på en tidning som kallar sig liberal. För allt kan väl inte bli bra bara kommunen ser till att leverera förskoleplatser i tillräckligt små barngrupper tillräckligt snabbt?

Det intressanta när Hotopp skriver om Malmös växtvärk är att hon tar upp exemplet förskola. En service som kommunen tagit på sig att leverera och därmed taxerar medborgarna för. Att det är just en sådan kommunal service som inte lyckas matcha efterfrågan när staden växer. Hon skriver inte om bristen på t ex livsmedelsbutiker.

Vad är då skillnaden på förskolor och livsmedelsbutiker? Mycket naturligtvis men tillgång till båda är viktig för den barnfamilj som flyttar till Malmö. Den avgörande skillnaden är att förskolornas finansiering och etablering styrs av kommunen medan livsmedelsbranschen är en fri marknad. Lek med tanken att kommunen skulle ha hand om livsmedelsförsörjningens finansiering och etablering på samma sätt som när det gäller förskolan. Jag är säker på att vi, precis som inom dagens barnomsorg, skulle ha en omfattande svart marknad, ransonering och köer.

Jag ser gärna att familjerna själva i framtiden löser sin barnomsorg på en fri marknad, men för det finns det tyvärr ingen politisk majoritet i sikte. Däremot vore det möjligt att man skulle kunna komma överens om en modell där kommunen står för finansieringen men där familjerna väljer sina lösningar på en marknad med av kommunen certifierade företag. Kommunens roll skulle vara att bestämma finansieringsmodell och reglerna för certifiering samt att utöva tillsyn. Inte att driva egna förskolor.

Det finns flera områden där utvecklingen borde gå i den riktningen. För att öka individernas makt över sina liv och minska politikernas.

Det är resonemang i den riktningen jag förväntar mig av ledarsidan på en tidning som kallar sig liberal.

De folkvalda måste visa vad dom står för

Debatten om FRA-lagen fortsätter. Uppslutningen bakom protesterna var stor runt den 18 juni när lagen antogs av Riksdagen. Men inläggen fortsätter och analyserna både fördjupas och breddas. Ett exempel är en artikel under rubriken Då grundlagen dog i dagens Sydsvenskan. Samtidigt rapporteras mer ingående om nyheter som angränsar till den om FRA-lagen. Tidigare i veckan har vi fått höra mycket om att polisen vill få tillgång till forskningens PKU-register och i dag rapporterar SR, och Sydsvenskan, om ett förslag i EU-parlamentet om att bloggare ska registreras och katalogiseras. Jag är inte säker på att den rapporteringen sett likadan ut utan FRA-lagsdebattens svallvågor. Jag tror att medias fokus på dessa frågor nu skärpts.

Hukande och hulkande borgerliga riksdagsledamöter hade nog hoppats på att frågan skulle falla i glömska ganska snart. Jag tror inte att det blir så. Tvärtom tror jag att den, och diskussioner som leder ur den, kan spela stor en stor roll inför och i nästa val. Min förhoppning är att väljare blir mer noga med vem dom röstar in i Riksdag, landsting och kommuner. Samtidigt hoppas jag att kandidater blir utförligare med vad dom står för. Jag vill se mer av personligt ansvar hos de folkvalda och mindre av hukande bakom partigrupper. Uppdragen är personliga även om företrädarna röstas fram via partilistor!

E-satsningar ger säkert effekter - men vilka?

Vid en presskonferens i går presenterade jag, Anneli Philipson och Daniel Persson lanseringen av Malmö stads e-satsningar Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Jag har skrivit om dessa satsningar här tidigare.

Medborgarinitiativet går i korthet ut på att invånarna i Malmö ska kunna gå in på en hemsida och lägga förslag. Hemsidans besökare kan sedan kommentera och debattera förslagen samt stödja dem med sina "underskrifter". Utifrån reaktionerna kan sedan förslagsställarna välja hur den vill gå vidare. Man kan också tänka sig att en politiker på eget initiativ lyfter in frågan i den kommunala beslutsprocessen.

Idén med Malmöpanelen är att kommunens nämnder och förvaltningar ska kunna ställa frågor till ett urval av Malmös invånare. Det ska leda till att beslutsunderlagen ytterligare förbättras.

Presskonferensen var välbesökt och jag har sett inslag i Sydnytt och TV4 samt artikel i Sydsvenskan. Gemensamt är att man fokuserar på viss skepticism. Man pekar på erfarenheter som säger att satsningar av det här slaget endast får små effekter på medborgarnas deltagande och engagemang.

Jag är säker på att Medborgarpanelen direkt kommer att kunna spela en roll. Med hjälp av den får kommunen svar på frågor som nämnderna och förvaltningarna ställt. Det kommer att bredda och förbättra beslutsunderlagen vilket jag ser som huvudsyftet med den satsningen.

Malmöinitiativets följder är mycket svårare att förutse. Jag hoppas att det kommer att generera idéer och förslag som inte hade kommit upp för diskussion annars. Men på grund av Malmöinitiativets uppbyggnad finns i det en oförutsägbar dynamik och inneboende kraft som kan leda till effekter vi inte alls tänkt oss. Det tycker jag är spännande och jag uppskattar att kommunens olika beslutsinstanser vågat vara så djärva att Malmöinitiativet nu lanseras.

Jag uppmanar alla att från den 1 juli regelbundet besöka malmo.se/initiativet och där lägga egna förslag samt diskutera och, i förekommande fall, skriva under på initiativ som man gillar. Dessutom uppmanar jag dem som blir erbjudna att delta i Malmöpanelen att svara ja så att den får den intressanta sammansättningen som det är tänkt.

Bort med partistödet!

På sin hemsida skriver Sydsvenskan i dag om en sammanställning som SVT:s Rapport gjort av de svenska partistöden. Det visar sig vara över en miljard kronor om året som betalas av kommuner, landsting och Riksdagen. Det har höjts med mer än 40% på sju år. En statsvetarprofessor i Uppsala uttalar sig kritiskt. Han menar att demokratin försvagas när partierna, som minskar i medlemsantal, beviljar sig själva bidrag.

Jag tycker att partistödet helt ska bort och har skrivit om det här tidigare.

Camilla Lindberg har förstått sitt uppdrag

Folkpartisten Camilla Lindberg var den ende alliansrepresentanten som röstade nej till FRA-lagen. På sin hemsida resonerar hon hur hon kom fram till beslutet.

Precis så önskar jag att fler ledamöter från Alliansen resonerat! Vilken valplattform och vilken alliansöverenskommelse tvingar fram den lagen?

All heder åt Camilla Lindberg! Hoppas att hon visar vägen för framtidens svenska politiker.

Sydsvenskan, Sydsvenskan, Sydsvenskan

Intressanta kommunala IT-projekt

I dag skriver Sydsvenskan, mycket kort, om två nya webbaserade funktioner som Malmö stad lanserar inom kort. Eftersom jag, som ledamot i e-beredningen, varit med om hela processen från ax till limpa uppskattar jag uppmärksamhet för funktionerna. I mitt inlägg här den 17 januari beskrivs de något utförligare.

I går hjältar - i dag patetiska nickedockor

Om jag förstått det rätt har FRA-förslaget under dagen förändrats kosmetiskt och sedan fått Riksdagens välsignelse. Inget i det ursprungliga förslaget tycks ha förändrats men man har hängt på några kontrollfunktioner. Detta säger sig de tidigare kritikerna från allianspartierna vara nöjda med. Enligt Sydsvenskan säger Annie Johansson till TT: "En jättecentral punkt är att det skapas en ny myndighet som ska pröva tillståndsgivningen. I det ursprungliga förslaget låg det på Försvarets underrättelsenämnd." Ska man skratta eller gråta? Jag kallade Annie Johansson, Fredrick Federley, Karl Sigfrid, Birgitta Ohlsson och Cecilia Wikström för gårdagens hjältar. Det var då det. I dag är de inget annat än patetiska nickedockor i sina partiers våld. I går stod några av dem hulkande i Riksdagens talarstol och kämpade mot partipiskan. I dag har de snällt rättat in sig i ledet.

Att en borgerlig riksdagsmajoritet röstat igenom en lag som så gravt kränker individens integritet, i kombination med spektaklet med enskilda alliansledamöters försök att spela hjältar, har skadat trovärdigheten för lång tid framöver.

Jag är oändligt besviken ...

So far so good ..., FRA-förslaget returnerat

Olika medier, bl a Sydsvenskan och Aktuellt, rapporterar i kväll att Riksdagen återremitterar "FRA-lagen" till Försvarsutskottet för ytterligare beredning. Några ledamöter från Alliansen som är kritiska till förslaget har lyckats få Regeringen och ledningarna i allianspartierna att backa. Tanken är att ett omarbetat förslag senare ska kunna godkännas av Riksdagen. Det är alltså för tidigt att andas ut men det finns skäl att glädjas åt en viktig delseger. Riksdagsledamöter som Annie Johansson, Fredrick Federley, Karl Sigfrid, Birgitta Ohlsson och Cecilia Wikström har stått upp för sin övertygelse och lyckats påverka. De är dagens hjältar!

Men trycket och bevakningen måste fortsätta. Förslaget måste förändras i grunden för att bli acceptabelt.

Principer måste gå före partilojalitet

Utifrån uppgifter i olika media (bl a Sydsvenskan, Sydsvenskan, Sydsvenskan) verkar det som om Birgitta Ohlsson (fp) har tänkt om och kommer att vara på plats i Riksdagen för att rösta om FRA-lagen under kommande vecka. Det är ju bra. Då är hon inte den fegis jag skrev om i går.

Jag hoppas fortfarande att åtminstone fyra borgerliga riksdagsledamöter som inte tycker att den nya lagen är en bra idé följer sin övertygelse och röstar emot. Detta är en så principiellt viktig fråga att en riksdagsledamot som tar sitt personliga uppdrag på allvar måste följa sin övertygelse.

Birgitta Ohlsson (fp) är en fegis!

Det är ganska ofta som jag inte håller med om vad den politiske chefredaktören Heidi Avellan skriver. Men i dag är det inte svårt att länka till hennes artikel i Sydsvenskan. Hon skriver om Riksdagens omröstning nästa vecka om FRA-lagen som jag tagit upp här tidigare, 12/6 och 7/6, och vi är överens: Ledamöterna bör rösta nej!.

I Avellans artikel framgår det att folkpartisten Birgitta Ohlsson, som enligt uppgift ska vara emot FRA-förslaget, valt att kvitta ut sig och därmed inte röstar när ärendet avgörs i Riksdagen. Hon tänker väl att hon slipper att direkt stöta sig med vare sig Regeringens inpiskare eller sina väljare. Hennes agerande tycker jag är ännu fegare än att rösta emot sin övertygelse. Den som röstar emot sin övertygelse tvingas förklara sig och stå för sin handling. Väljarna kan därmed värdera argumenten och ledamotens ställningstagande. Den som kvittar ut sig är en fegis som gömmer sig och sviker sina väljare.

Läs mer på stoppafralagen.nu.

Riksdagsledamöter! Följ er övertygelse! Rösta mot FRA-förslaget!

Inom någon vecka röstar Riksdagen om lagförslaget som ska ge Försvarets radioanstalt, FRA, möjlighet att genom signalspaning läsa och lyssna av e-post, SMS och telefonsamtal som passerar landets gränser. Detta utan vare sig brottsmisstanke eller domstolsbeslut. Som kan läsas i mitt inlägg här den 7/6 tycker jag att Riksdagen ska säga nej.

För snart en vecka sedan mejlade jag ledamöterna som representerar Malmö i Riksdagen och frågade om de bestämt hur de ska rösta. Hittills har Marianne Berg (v) svarat och hon kommer att rösta nej.

I radiointervjuer har några borgerliga riksdagsledamöter svarat att de inte gillar förslaget men ändå kommer att rösta ja eftersom de inte vill rösta mot Regeringen. Jag håller med om att majoriteten i Riksdagen som står bakom Regeringen måste vara mycket lojal för att det ska fungera i längden. Framförallt när majoriteten har en så liten marginal. Men samtidigt menar jag att det finns frågor av sådan hög principiell dignitet att enskilda ledamöter måste följa sin övertygelse. Detta är en sådan fråga! Det behövs att fyra borgerliga ledamöter röstar mot förslaget för att det ska falla. Att det finns gott och väl så många som är kraftigt mot förslaget råder det ingen tvekan om. Jag hoppas att åtminstone fyra av dem har kurage nog att följa sin övertygelse.

Bland annat Sydsvenskan skriver om detta.

Viktigt med livsmedelstillsyn

Bland annat Metro och Sydsvenskan skriver i dag om att kvaliteten på dricksvattnet på Malmös krogar inte är tillfredsställande. Några serverade direkt otjänligt vatten som kan göra gästerna sjuka och en stor andel fick anmärkningar och måste förbättra sina rengöringsrutiner.

Dessa uppgifter framkommer i en rapport som presenteras för Miljönämnden nästa vecka. Miljöförvaltningen skriver att man framöver, som en följd av resultatet i rapporten, kommer att titta noggrannare på detta samt informera både restauranger och tillverkare och leverantörer av utrustning.

Som viceordförande i Miljönämnden tycker jag att det är uppseendeväckande att en så stor andel av restaurangerna får anmärkningar och att några till och med serverar otjänligt vatten. Det är bra att Miljöförvaltningen gjort denna kontroll och därmed uppmärksammar restaurangerna på problemen.

Livsmedelstillsynen tycker jag är en av kommunens, 0ch därmed Miljönämndens, viktigaste uppgifter. Det ska vara säkert att handla livsmedel samt att äta och dricka på restaurang i Malmö. Jag har under min tid i Miljönämnden flera gånger reagerat på att förvaltningen av olika skäl inte fullgjort sitt tillsynsuppdrag. Det har bland annat berott på att man saknat personal. Jag har tryckt på och hävdat att man måste prioritera tillsynen som är verksamhetens viktigaste uppdrag. Jag tycker att den här rapporten bekräftar hur viktig denna prioritering är.

McCain ett bättre val än Obama

Så är det då klart, att det blir Barack Obama som blir John McCains huvudmotståndare i höstens amerikanska presidentval. Hillery Clinton har erkänt sig besegrad (Sydsvenskan) i primärvalet och den riktiga valkampanjen kan starta på allvar.

Ur mitt perspektiv är det just nu två frågor som avgör vilken av kandidaterna jag helst ser som näste president. Jag vill att den amerikanske presidenten ska vara en frihandelsvän. Det är oerhört viktigt för att handeln i världen ska fungera och världsekonomin kunna utvecklas positivt. Det är också viktigt för att fattigdomen i världen ska kunna fortsätta att minska. Jag vill också att den som i ett internationellt krisläge svarar i Vita husets telefon är en som med pondus och trovärdighet kan hantera säkerhetspolitiken.

Utifrån det jag hittills vet om de båda kandidaterna hoppas jag därför utan tvekan att det blir McCain som tar hem segern i november. Han har uttalat sig som frihandelsvän och han låter säkerhetspolitiskt stabil. Obama däremot har slirat betänkligt vad gäller frihandel och han är en lättviktare säkerhetspolitiskt. Ska bli spännande att se hur valkampanjen utvecklas.

Staten ska inte läsa enskildas e-post

På Riksdagens bord ligger ett lagförslag om att låta Försvarets radioanstalt, FRA, genom signalspaning läsa och lyssna av e-post, SMS och telefonsamtal som passerar landets gränser. Enligt förslaget ska det dessutom få ske utan vare sig brottsmisstanke eller domstolsbeslut.

Jag tycker att det är ett riktigt dåligt förslag. Staten har ingenting med enskilda individers privata kommunikationer att göra. Ska någon på något sätt avlyssnas måste det finnas misstankar om allvarlig brottslighet, domstolsbeslut samt den avlyssnade ska underrättas i efterhand och bl a ha möjlighet att begära skadestånd om misstankarna varit felaktiga.

Det finns alltid risk att information missbrukas och därför ska Statens möjligheter att samla in sådan om enskilda minimeras. När insamling tillåts ske måste den omges med rigorösa regler och den enskilde måste informeras om integritetskränkningen utan annat dröjsmål än vad misstankar om allvarlig brottslighet kräver.

Min uppmaning till Riksdagens ledamöter är: Rösta Nej!