Jag hade nöjet att se nypremiären av operan Dead Man Walking i går på Malmö Opera. Jag är ingen van operabesökare men uppskattade gårdagens föreställning mycket. Det var starkt och mäktigt.
Temat, en dödsdömds väntan, är viktigt. Än en gång framgår det, i alla fall för mig, att dödsstraff är fel, oavsett hur vidrigt brott som begåtts. Inte ens staten har rätt att släcka en människas liv.
Läs Sydsvenskans recension här.
lördag 31 januari 2009
måndag 26 januari 2009
Stoppa antidemokraterna!
Det är oacceptabelt att manifestationen till stöd för Israel tvingades avbrytas i går. Enligt rapporter i media (Sydsvenskan, Dagens Nyheter) kastades glasflaskor, fyrverkerier och ägg mot manifestationens deltagare från demonstranter bland vilka bl a palestinska symboler visades. Demonstranterna överröstade manifestationen och kapade elen till högtalaranläggningen.
Återigen visar antidemokrater upp sina fula trynen i Malmö. De respekterar inte lagarna som ger alla rätt att uttrycka sina åsikter utan försöker gång på gång, och lyckas tyvärr ofta, tysta sina meningsmotståndare. Detta måste stoppas!
Vi har alla ett ansvar att visa vårt avståndstagande mot dessa antidemokratiska krafter. Jag uppmanar dock ingen att på gator och torg fysiskt konfrontera dem. Det är alltför farligt då många av antidemokraterna visat stor hänsynslöshet även mot liv och lem. Men i samtal, debatt och handling i övrigt måste var och en visa att antidemokratiska metoder, som den på Stortorget i går, är oacceptabla.
Ett stort ansvar har Staten. I det här fallet var det polisen som skulle garantera att deltagarna i manifestationen kunde ge uttryck för sina åsikter. Man hade sökt och fått tillstånd för manifestationen och polisen hade därmed haft möjligheter att förbereda sig. Ändå misslyckades polisen så gravt. Polisen säger att man delvis lyckades med insatsen, ingen kom ju till skada. Fast det var bara ren tur eftersom polisen stoppade varken glasflaskor, fyrverkerier eller ägg som kastades mot manifestationen. Polisen måste dimensionera sina insatser så att antidemokraterna inte vinner mot friheten gång på gång.
Läs mina tidigare relaterade inlägg:
Låt inte terroristerna bestämma!
Sanslöst israelhat
Sydsvenskan, Sydsvenskan, Sydsvenskan, Sydsvenskan, Sydsvenskan
Återigen visar antidemokrater upp sina fula trynen i Malmö. De respekterar inte lagarna som ger alla rätt att uttrycka sina åsikter utan försöker gång på gång, och lyckas tyvärr ofta, tysta sina meningsmotståndare. Detta måste stoppas!
Vi har alla ett ansvar att visa vårt avståndstagande mot dessa antidemokratiska krafter. Jag uppmanar dock ingen att på gator och torg fysiskt konfrontera dem. Det är alltför farligt då många av antidemokraterna visat stor hänsynslöshet även mot liv och lem. Men i samtal, debatt och handling i övrigt måste var och en visa att antidemokratiska metoder, som den på Stortorget i går, är oacceptabla.
Ett stort ansvar har Staten. I det här fallet var det polisen som skulle garantera att deltagarna i manifestationen kunde ge uttryck för sina åsikter. Man hade sökt och fått tillstånd för manifestationen och polisen hade därmed haft möjligheter att förbereda sig. Ändå misslyckades polisen så gravt. Polisen säger att man delvis lyckades med insatsen, ingen kom ju till skada. Fast det var bara ren tur eftersom polisen stoppade varken glasflaskor, fyrverkerier eller ägg som kastades mot manifestationen. Polisen måste dimensionera sina insatser så att antidemokraterna inte vinner mot friheten gång på gång.
Läs mina tidigare relaterade inlägg:
Låt inte terroristerna bestämma!
Sanslöst israelhat
Sydsvenskan, Sydsvenskan, Sydsvenskan, Sydsvenskan, Sydsvenskan
onsdag 21 januari 2009
Möjliggör kommunala poliser!
Svenska Dagbladets politiske chefredaktör PJ Anders Linder skriver angående polisnärvaro ute i kommunerna:
"... statens främsta uppgift kommer inte att skötas väl förrän ansvaret för den lokala ordningspolisen är delegerat till kommunerna. När det blir kommunpolitiker – inte länspolischefer eller justitieministrar långt borta – som ställs till svars för att det saknas polisnärvaro på en ort kommer det att bli helt annat ljud i skällan."
Jag håller med och önskar att det blir möjligt med kommunala ordnings- och trafikpoliser. Trygghetsfrågorna är viktiga för många medborgare i deras vardag och hänger intimt samman med lokala frågor som stadsutveckling, infrastruktur och sociala frågor. Därför är det lämpligt att kommuner kan styra prioriteringarna även på detta området.
"... statens främsta uppgift kommer inte att skötas väl förrän ansvaret för den lokala ordningspolisen är delegerat till kommunerna. När det blir kommunpolitiker – inte länspolischefer eller justitieministrar långt borta – som ställs till svars för att det saknas polisnärvaro på en ort kommer det att bli helt annat ljud i skällan."
Jag håller med och önskar att det blir möjligt med kommunala ordnings- och trafikpoliser. Trygghetsfrågorna är viktiga för många medborgare i deras vardag och hänger intimt samman med lokala frågor som stadsutveckling, infrastruktur och sociala frågor. Därför är det lämpligt att kommuner kan styra prioriteringarna även på detta området.
tisdag 20 januari 2009
Låt inte terroristerna bestämma!
Sydsvenskan rapporterar (Sydsvenskan) att Davis Cup-matchen i tennis mellan Sverige och Israel i Malmö den 6-8 mars kanske kommer att spelas inför tomma läktare. Tidningen citerar Fritidsnämndens ordförande (S) som av polisen fått veta att matchen är ett högriskprojekt.
Jag tar för givet att det verkligen är det som är skälet och inte den israelhatande opinionen inom de skånska socialdemokraterna som vill stoppa matchen helt.
Men det är ändå inte okej att matchen kanske spelas inför tomma läktare. Sverige ska inte tillåta att terrorister bestämmer på det sättet. Då tillåts terroristerna att vinna. Deras mål är att skrämmas så att Israel och Israels företrädare uppfattas som besvärliga och obehagliga gäster när de bl a som idrottsmän besöker andra länder. Det enda hållbara är att Staten garanterar de resurser som krävs för att säkerställa att matchen ska kunna genomföras som den idrottsfest med välfyllda läktare som det från början var tänkt. Något annat vore ett stort svek. Mot demokratin och mot demokratins försvarare.
Läs mina tidigare relaterade inlägg:
Sanslöst israelhat
Svenska Dagbladet, Sydsvenskan, Sydsvenskan
Jag tar för givet att det verkligen är det som är skälet och inte den israelhatande opinionen inom de skånska socialdemokraterna som vill stoppa matchen helt.
Men det är ändå inte okej att matchen kanske spelas inför tomma läktare. Sverige ska inte tillåta att terrorister bestämmer på det sättet. Då tillåts terroristerna att vinna. Deras mål är att skrämmas så att Israel och Israels företrädare uppfattas som besvärliga och obehagliga gäster när de bl a som idrottsmän besöker andra länder. Det enda hållbara är att Staten garanterar de resurser som krävs för att säkerställa att matchen ska kunna genomföras som den idrottsfest med välfyllda läktare som det från början var tänkt. Något annat vore ett stort svek. Mot demokratin och mot demokratins försvarare.
Läs mina tidigare relaterade inlägg:
Sanslöst israelhat
Svenska Dagbladet, Sydsvenskan, Sydsvenskan
måndag 19 januari 2009
Fosterhem, för barnets eller vuxnas bästa?
En artikel på Newsmill pläderar för en ökning av nationella adoptioner. Argumenten är att barn inte ska användas som brickor i socialtjänstens arbete med rehabilitering av vuxna samt att förhindra att barn kastas runt i olika fosterhem och bollas fram och tillbaka mellan föräldrar och fosterhem.
Jag tycker att det är en viktig fråga att diskutera. När jag suttit som ledamot i socialnämnder och beslutat om vad som ska hända med barn som under kortare eller längre tider inte kan bo med sina föräldrar, har jag ofta ifrågasatt om det verkligen är rätt att så gott som alltid eftersträva återförening. Men det har varit en i det närmaste helig riktlinje för socialtjänsterna. Även när föräldrarna oändligt många gånger visat sin oförmåga att skapa ens rimliga uppväxtförhållanden för sina barn.
Det förefaller mig troligt att det är bättre för ett barn att växa upp i en familj där det är en fullvärdig medlem än i ett fosterhem där ingen vet hur länge placeringen ska vara. Jag föreställer mig att så fort det fosterhemsplacerade barnet är gammalt nog att förstå lider det av en gnagande oro för vad som ska hända och vet inte hur starkt det vågar knyta an till sin fosterfamilj. Dessutom är jag inte säker på att fosterhemmen alltid är så bra uppväxtmiljöer. Min uppfattning är att det är svårt att hitta tillräckligt bra familjer och de man hittar överbelastar man därför. Däremot finns det många bra familjer som gärna skulle adoptera om de fick möjlighet.
Jag ser gärna att den här diskussionen fortsätter och fördjupas. Det måste vara barnens rätt som sätts i första rummet och barnen får inte, precis som arikelförfattaren skriver, bli brickor i socialtjänstens arbete med rehabilitering av vuxna.
Jag tycker att det är en viktig fråga att diskutera. När jag suttit som ledamot i socialnämnder och beslutat om vad som ska hända med barn som under kortare eller längre tider inte kan bo med sina föräldrar, har jag ofta ifrågasatt om det verkligen är rätt att så gott som alltid eftersträva återförening. Men det har varit en i det närmaste helig riktlinje för socialtjänsterna. Även när föräldrarna oändligt många gånger visat sin oförmåga att skapa ens rimliga uppväxtförhållanden för sina barn.
Det förefaller mig troligt att det är bättre för ett barn att växa upp i en familj där det är en fullvärdig medlem än i ett fosterhem där ingen vet hur länge placeringen ska vara. Jag föreställer mig att så fort det fosterhemsplacerade barnet är gammalt nog att förstå lider det av en gnagande oro för vad som ska hända och vet inte hur starkt det vågar knyta an till sin fosterfamilj. Dessutom är jag inte säker på att fosterhemmen alltid är så bra uppväxtmiljöer. Min uppfattning är att det är svårt att hitta tillräckligt bra familjer och de man hittar överbelastar man därför. Däremot finns det många bra familjer som gärna skulle adoptera om de fick möjlighet.
Jag ser gärna att den här diskussionen fortsätter och fördjupas. Det måste vara barnens rätt som sätts i första rummet och barnen får inte, precis som arikelförfattaren skriver, bli brickor i socialtjänstens arbete med rehabilitering av vuxna.
fredag 16 januari 2009
Personangrepp respektlösa
Jag läser på flera ställen (Sydsvenskan, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet) att riksdagsledamoten Luciano Astudillo (S) från Malmö och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (M) grälar om debattnivån dem emellan. Jag vet inte hur Littorin brukar uttrycka sig mot Astudillo och hur deras meningsutbyten brukar se ut. Men är det på samma nivå som det Astudillo-citat som publiceras i Sydsvenskan tycker jag att dom båda måste skärpa till sig:
”Littorin påminner allt mer om min dotter när hon blir trött. Extra gnällig och trotsig för att hon inte får som hon vill. Men hon är sex år. Har regeringen i Littorin fått en liten jobbig barnunge i trotsåldern?”
Visst är det ibland svårt att styra känslorna i debattens hetta och visst slinker det ibland iväg ett olämpligt personangrepp. Det upplever vi ju inte minst då och då i malmöpolitiken. Men det är inte önskvärt att det blir en del av debattekniken.
Personliga påhopp skadar förutsättningarna för en seriös, kreativ och öppen politisk diskussion. De inblandade personerna ska i många fall verka i samma politiska sammanhang i många år och då är det kontraproduktivt att smutsa ner debattklimatet med personliga motsättningar. Man behöver inte tycka om varandra men jag tycker att man ska visa respekt för sin meningsmotståndare och avstå från personangrepp.
”Littorin påminner allt mer om min dotter när hon blir trött. Extra gnällig och trotsig för att hon inte får som hon vill. Men hon är sex år. Har regeringen i Littorin fått en liten jobbig barnunge i trotsåldern?”
Visst är det ibland svårt att styra känslorna i debattens hetta och visst slinker det ibland iväg ett olämpligt personangrepp. Det upplever vi ju inte minst då och då i malmöpolitiken. Men det är inte önskvärt att det blir en del av debattekniken.
Personliga påhopp skadar förutsättningarna för en seriös, kreativ och öppen politisk diskussion. De inblandade personerna ska i många fall verka i samma politiska sammanhang i många år och då är det kontraproduktivt att smutsa ner debattklimatet med personliga motsättningar. Man behöver inte tycka om varandra men jag tycker att man ska visa respekt för sin meningsmotståndare och avstå från personangrepp.
Bredda klimatdebatten!
I dag skriver företrädare för Stockholmsinitiativet i en artikel på Newsmill:
"Inget tyder på att nutida klimatförändringar är annat än naturliga. Tanken att vi kan styra klimatet är en trosuppfattning utan vetenskaplig grund. Det är än mer naivt att tro att vi kan uppskatta kostnaderna för den uppenbart missriktade klimatpolitiken. Det är också orimligt att på en sådan grund stödja "klimatåtgärder" som orsakar miljöförstöring och svält och bidrar till ekonomisk recession. Ett tungt ansvar för detta vilar på de klimatforskare som inte tidigare velat redovisa de monumentala osäkerheter man rör sig med.
Våra resurser bör istället användas för att bygga en infrastruktur som klarar ett klimat som alltid varit föränderligt, och till att hantera jordens verkliga problem som miljö och fattigdom."
Jag tycker att det är viktigt att inlägg som detta från Stockholmsinitiativet inte bara sopas under mattan utan finns med som en del av beslutsunderlaget när viktiga beslut i klimatfrågan tas. Som jag skrivit tidigare är ett problem att minsta ifrågasättande av koldioxidhypotesen bemöts mycket aggressivt av stora delar av Sveriges viktiga miljöbeslutsfattare.
Jag är orolig för att vi om 10-15 år kommer att titta tillbaka och undra hur i hela världen vi kunde fokusera så enögt på koldioxidutsläppen och lägga nästan allt annat miljöarbete åt sidan. Därför hoppas jag att debatten kan breddas och öppenheten för olika synvinklar öka.
Läs mina tidigare relaterade inlägg:
Granska klimatalarmisterna!
Vinande piskor (mp)
"Inget tyder på att nutida klimatförändringar är annat än naturliga. Tanken att vi kan styra klimatet är en trosuppfattning utan vetenskaplig grund. Det är än mer naivt att tro att vi kan uppskatta kostnaderna för den uppenbart missriktade klimatpolitiken. Det är också orimligt att på en sådan grund stödja "klimatåtgärder" som orsakar miljöförstöring och svält och bidrar till ekonomisk recession. Ett tungt ansvar för detta vilar på de klimatforskare som inte tidigare velat redovisa de monumentala osäkerheter man rör sig med.
Våra resurser bör istället användas för att bygga en infrastruktur som klarar ett klimat som alltid varit föränderligt, och till att hantera jordens verkliga problem som miljö och fattigdom."
Jag tycker att det är viktigt att inlägg som detta från Stockholmsinitiativet inte bara sopas under mattan utan finns med som en del av beslutsunderlaget när viktiga beslut i klimatfrågan tas. Som jag skrivit tidigare är ett problem att minsta ifrågasättande av koldioxidhypotesen bemöts mycket aggressivt av stora delar av Sveriges viktiga miljöbeslutsfattare.
Jag är orolig för att vi om 10-15 år kommer att titta tillbaka och undra hur i hela världen vi kunde fokusera så enögt på koldioxidutsläppen och lägga nästan allt annat miljöarbete åt sidan. Därför hoppas jag att debatten kan breddas och öppenheten för olika synvinklar öka.
Läs mina tidigare relaterade inlägg:
Granska klimatalarmisterna!
Vinande piskor (mp)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)