Den här debattartikeln av mig publiceras bl a på GT:s hemsida:
"Jag läste en sidan 4-artikel av den miljöpartistiska frontfiguren Maria Wetterstrand. Hon skrev om machokulturen inom idrotten som hon vill bekämpa och hon önskar mer jämställdhet i den sektorn. Så långt tyckte jag att hennes beskrivning och resonemang lät intressanta och relevanta. Men så kom Wetterstrand till hur hon vill driva igenom sin vilja. Och hennes metod är så typisk för svenska politiker, oavsett kulör. Hon vill använda statliga och kommunala bidragspengar för att uppfostra idrottsföreningarna. Hennes argument är "att föreningar som tar emot skattemedel för sin verksamhet också har ett ansvar för att aktivt arbeta med jämställdheten och mångfalden inom sin idrott". Så typiskt! Först snor politiken åt sig en mycket stor andel av de resurser som människor i Sverige arbetar ihop. Sedan portionerar politiken ut det som blir över, när de offentliga apparaterna malt färdigt, till dem som uppför sig så som politiken vill. T ex "att aktivt arbeta med jämställdheten och mångfalden inom sin idrott". Bättre vore om politiken drog sig tillbaka och betydligt mer av resurserna fick finnas kvar i det civila samhället och individer, familjer, föreningar, företag och andra organisationer själva fick bestämma.
Andra områden där politiken uppfostrar medborgarna med hjälp av skattemedel är kulturen, barnomsorgen, skolan, högre utbildning, äldreomsorgen, socialförsäkringarna och sjukvården. Ja, i Sverige är det väl nästan inget fält som är fritt från politikens tillrättavisningar.
Men, säger väl då vän av ordning, hur skulle det se ut!? ... inte kan väl gemene man själv ta allt detta ansvar!? Jo, svarar jag, det skulle säkert fungera alldeles utmärkt för de allra flesta. För de få som inte klarar det vill jag se ett offentligt skattefinansierat grundskydd. För att finansiera det skulle behövas ett skatteuttag som är en bråkdel av dagens.
Eftersom varje rörelse i den riktning jag förespråkar minskar politikens makt och finansiella omfång är trögheten stor. Tyvärr tycks det finnas väldigt få politiker som verkligen vill minska sin makt över medborgarnas liv."
tisdag 6 januari 2009
måndag 5 januari 2009
Civil olydnad kan vara ok
Sydsvenskan publicerar en artikelserie om civil olydnad. Definitionen man utgår från överensstämmer så vitt jag kan bedöma med Nationalencyklopedins:
"civil olydnad, ohörsamhet, lagbrott och uppmaning till lagbrott under åberopande av moraliska principer som står över lagar, regler eller order från militär eller civil myndighet, vilka då betraktas som omoraliska, orättvisa eller tyranniska. Syftet är att öka den allmänna politiska medvetenheten och mobilisera stöd för förändring."
Justitieministern fördömer all civil olydnad och konstaterar: "Lagen gäller. Land ska med lag byggas." Jag antar att det är vad en justitieminister måste säga för att inte riskera att hamna i omöjliga diskussioner om när det är ok att bryta mot lagar.
De flesta av oss har nog en mindre rigid inställning. För egen del tycker jag att civil olydnad enligt definitionen ovan kan vara ok. Men för mig är det viktigt att det verkligen handlar om ohörsamhet mot en omoralisk, orättvis eller tyrannisk stat som förtrycker medborgare. Och att inget av alla de demokratiska verktygen fungerar.
Jag menar alltså att det inte är ok att skada företag som producerar krigsmateriel. Det handlar inte om något direkt förtryck mot enskilda medborgare och det finns arenor för demokratisk påverkan. Visserligen tar sådan påverkan tid men förtrycket ser jag som för diffust för att legitimera civil olydnad.
Däremot har jag förståelse för dem som vapenvägrar. Det upplevda förtrycket är personligt och direkt samtidigt som opinionsbildning och andra demokratiska yttringar inte skulle ha någon effekt för den enskilde.
Ett problem med definitionen av civil olydnad ovan tycker jag är "Syftet är att öka den allmänna politiska medvetenheten och mobilisera stöd för förändring.". Jag tycker att det kan vara ok att undvika kränkningar från staten utan att man i samband med den enskilda handlingen försöker "öka den allmänna politiska medvetenheten och mobilisera stöd för förändring". Det är i och för sig självklart för mig att jag föredrar demokratisk debatt och politiska beslut som leder till önskade förbättringar, men ibland har jag förståelse för dem som i en given situation, av olika skäl, väljer andra vägar.
Sydsvenskan
Sydsvenskan
Sydsvenskan
Sydsvenskan
"civil olydnad, ohörsamhet, lagbrott och uppmaning till lagbrott under åberopande av moraliska principer som står över lagar, regler eller order från militär eller civil myndighet, vilka då betraktas som omoraliska, orättvisa eller tyranniska. Syftet är att öka den allmänna politiska medvetenheten och mobilisera stöd för förändring."
Justitieministern fördömer all civil olydnad och konstaterar: "Lagen gäller. Land ska med lag byggas." Jag antar att det är vad en justitieminister måste säga för att inte riskera att hamna i omöjliga diskussioner om när det är ok att bryta mot lagar.
De flesta av oss har nog en mindre rigid inställning. För egen del tycker jag att civil olydnad enligt definitionen ovan kan vara ok. Men för mig är det viktigt att det verkligen handlar om ohörsamhet mot en omoralisk, orättvis eller tyrannisk stat som förtrycker medborgare. Och att inget av alla de demokratiska verktygen fungerar.
Jag menar alltså att det inte är ok att skada företag som producerar krigsmateriel. Det handlar inte om något direkt förtryck mot enskilda medborgare och det finns arenor för demokratisk påverkan. Visserligen tar sådan påverkan tid men förtrycket ser jag som för diffust för att legitimera civil olydnad.
Däremot har jag förståelse för dem som vapenvägrar. Det upplevda förtrycket är personligt och direkt samtidigt som opinionsbildning och andra demokratiska yttringar inte skulle ha någon effekt för den enskilde.
Ett problem med definitionen av civil olydnad ovan tycker jag är "Syftet är att öka den allmänna politiska medvetenheten och mobilisera stöd för förändring.". Jag tycker att det kan vara ok att undvika kränkningar från staten utan att man i samband med den enskilda handlingen försöker "öka den allmänna politiska medvetenheten och mobilisera stöd för förändring". Det är i och för sig självklart för mig att jag föredrar demokratisk debatt och politiska beslut som leder till önskade förbättringar, men ibland har jag förståelse för dem som i en given situation, av olika skäl, väljer andra vägar.
Sydsvenskan
Sydsvenskan
Sydsvenskan
Sydsvenskan
fredag 2 januari 2009
Insändarsvar: Servicenämnden är inget företag!
I dagens Skånska Dagbladet svarar ordföranden (s) och en ledamot (mp) i Servicenämnden (kan läsas här) på en insändare av mig. Jag har mejlat in denna replik:
"Ordföranden Sara Fagnani Nilsson (s) och ledamoten Rasmus Ling (mp) i Servicenämnden skriver att jag inte har en aning vad jag pratar om och att jag saknar kunskaper jag borde ha som kommunfullmäktigeledamot. Utan att bedöma deras lämplighet för det ena eller det andra kan jag konstatera att deras påståenden inte stämmer överens med verkligheten. När man läser deras inlägg verkar det som om de tror att Servicenämnden med tillhörande -förvaltning fungerar som ett riktigt företag. Men vad händer t ex om Servicenämnden går med underskott? Jo, då tvingas skattebetalarna täcka det underskottet. Vad händer om ett riktigt företag går med underskott? Jo, då måste ägarna skjuta till pengar, ELLER så går företaget i konkurs. Det är en avgörande skillnad. Offentlig verksamhet har alltid skattebetalarnas tvångstaxerade pengar i ryggen. Riktiga företag bygger på frivilligt satsade. Så ser verkligheten ut och det kan inte Fagnani Nilsson (s) & Ling (mp) ändra på, oavsett hur otrevligt och nedvärderande de uttrycker sig."
Jag tycker att Fagnani Nilsson (s) & Ling (mp) har en tråkig attityd och maktfullkomlig debattstil när de anklagar sin meningsmotståndare för bl a okunnighet. Just härskartekniker och arrogant maktspråk brukar ju annars företrädare för deras partier kritisera.
Ling skriver också på sin blogg att jag censurerar min från kommentarer. Det är riktigt att jag inte publicerar alla kommentarer som kommer in. En del för att de är direkt kränkande, andra för att de inte har med ämnet att göra och en del, vilket drabbat Ling, därför att jag inte låter en ordväxling pågå hur länge som helst utan att något nytt tillförs.
Läs mina tidigare relaterade inlägg:
Insändare: Malmö stad är företagarfientligt
Insändare: Företag utkonkurreras m h a skattepengar
Insändare: Kommunen konkurrerar med riktiga företag
"Ordföranden Sara Fagnani Nilsson (s) och ledamoten Rasmus Ling (mp) i Servicenämnden skriver att jag inte har en aning vad jag pratar om och att jag saknar kunskaper jag borde ha som kommunfullmäktigeledamot. Utan att bedöma deras lämplighet för det ena eller det andra kan jag konstatera att deras påståenden inte stämmer överens med verkligheten. När man läser deras inlägg verkar det som om de tror att Servicenämnden med tillhörande -förvaltning fungerar som ett riktigt företag. Men vad händer t ex om Servicenämnden går med underskott? Jo, då tvingas skattebetalarna täcka det underskottet. Vad händer om ett riktigt företag går med underskott? Jo, då måste ägarna skjuta till pengar, ELLER så går företaget i konkurs. Det är en avgörande skillnad. Offentlig verksamhet har alltid skattebetalarnas tvångstaxerade pengar i ryggen. Riktiga företag bygger på frivilligt satsade. Så ser verkligheten ut och det kan inte Fagnani Nilsson (s) & Ling (mp) ändra på, oavsett hur otrevligt och nedvärderande de uttrycker sig."
Jag tycker att Fagnani Nilsson (s) & Ling (mp) har en tråkig attityd och maktfullkomlig debattstil när de anklagar sin meningsmotståndare för bl a okunnighet. Just härskartekniker och arrogant maktspråk brukar ju annars företrädare för deras partier kritisera.
Ling skriver också på sin blogg att jag censurerar min från kommentarer. Det är riktigt att jag inte publicerar alla kommentarer som kommer in. En del för att de är direkt kränkande, andra för att de inte har med ämnet att göra och en del, vilket drabbat Ling, därför att jag inte låter en ordväxling pågå hur länge som helst utan att något nytt tillförs.
Läs mina tidigare relaterade inlägg:
Insändare: Malmö stad är företagarfientligt
Insändare: Företag utkonkurreras m h a skattepengar
Insändare: Kommunen konkurrerar med riktiga företag
Är Folkpartiet mottagligt?
Alexander Bard har enligt Sydsvenskan blivit folkpartist. Han har också varit med och skapat Liberati, en organisation som bl a ska påverka Folkpartiets politik i en liberal riktning.
Det låter egentligen hur bra som helst. Bard är en av de personer jag stött på i tankesmidarsammanhang som berört mig mest. Förutom att han är intelligent, beläst och kunnig har han en härlig klarsyn och tänker tankar och idéer, fritt, kreativt och hela vägen. Han kan bli en vitaliserande injektion inte bara i Folkpartiet utan för hela den svenska politiken.
Fast samtidigt undrar jag om Folkpartiet, eller något annat svenskt parti, är mottagligt för sådan verklig förändring som jag uppfattar att Bards vilja skulle leda till. Svensk politik har tidigare malt ner andra starka personligheter med förändringsagenda. Men jag hoppas att Bard lyckas!
Det låter egentligen hur bra som helst. Bard är en av de personer jag stött på i tankesmidarsammanhang som berört mig mest. Förutom att han är intelligent, beläst och kunnig har han en härlig klarsyn och tänker tankar och idéer, fritt, kreativt och hela vägen. Han kan bli en vitaliserande injektion inte bara i Folkpartiet utan för hela den svenska politiken.
Fast samtidigt undrar jag om Folkpartiet, eller något annat svenskt parti, är mottagligt för sådan verklig förändring som jag uppfattar att Bards vilja skulle leda till. Svensk politik har tidigare malt ner andra starka personligheter med förändringsagenda. Men jag hoppas att Bard lyckas!
Gränsgångarstrulet: Har Regeringen gett upp?
Jag har uppfattat det som att Regeringen sedan tillträdet jobbat för att minska strulet för bl a Öresunds gränsgångare. Tyvärr tyder en artikel i dagens Sydsvenskan på att Regeringen gett upp. Statsministern säger att han tycker att skillnaderna i t ex välfärdssystemen ska ses som något positivt. Han säger också att det är upp till den enskilde gränsgångaren att sätta sig in i hur systemen fungerar.
Jag håller inte med honom. För oss som bor och verkar i Öresundsregionen är gränsgångarstrulet ett högst påtagligt och betydande problem. Bron har geografiskt gjort regionen "närmare" och väl fungerande transportsystem gör den rent fysiska förflyttningen tämligen smidig. Men eftersom regler och byråkrati är dåligt synkroniserade över sundet hämmas och försvåras utvecklingen.
Detta gäller inte minst välfärdssystemen. Statsministern säger att det är upp till den enskilde att ta reda på vad som gäller innan den tar steget till att jobba på andra sidan sundet. För det första är det ofta inte möjligt att få några svar i förväg. Många som frågat myndigheterna vad som gäller har fått svaret att det vet ingen säkert utan det får klargöras när ett verkligt fall uppstår. För det andra är regelsystemen i flera av de fall där de utretts till nackdel för gränsgångare.
Jag menar att Regeringen inte får nöja sig med situationen som den är och säga att "skillnaderna mellan Danmarks och Sveriges välfärdssystem bör ses som något positivt". I stället bör den ta tag i frågan på allvar och verkligen jobba för att underlätta för gränsgångare.
Det stora problemet är att välfärdssystemen skiljer sig mycket åt länder emellan samtidigt som de är hårt knutna till att individerna håller sig till att leva och verka hela livet i samma land. Det tycker jag är föråldrat i en modern värld där människor vill kunna röra sig över jorden i sitt yrkesliv och på sin fritid. Därför tycker jag att Sverige ska individualisera välfärdssystemen så att den som vill flytta runt i världen under sitt liv ska kunna ta med sina välfärdsförsäkringar.
Sydsvenskan
Jag håller inte med honom. För oss som bor och verkar i Öresundsregionen är gränsgångarstrulet ett högst påtagligt och betydande problem. Bron har geografiskt gjort regionen "närmare" och väl fungerande transportsystem gör den rent fysiska förflyttningen tämligen smidig. Men eftersom regler och byråkrati är dåligt synkroniserade över sundet hämmas och försvåras utvecklingen.
Detta gäller inte minst välfärdssystemen. Statsministern säger att det är upp till den enskilde att ta reda på vad som gäller innan den tar steget till att jobba på andra sidan sundet. För det första är det ofta inte möjligt att få några svar i förväg. Många som frågat myndigheterna vad som gäller har fått svaret att det vet ingen säkert utan det får klargöras när ett verkligt fall uppstår. För det andra är regelsystemen i flera av de fall där de utretts till nackdel för gränsgångare.
Jag menar att Regeringen inte får nöja sig med situationen som den är och säga att "skillnaderna mellan Danmarks och Sveriges välfärdssystem bör ses som något positivt". I stället bör den ta tag i frågan på allvar och verkligen jobba för att underlätta för gränsgångare.
Det stora problemet är att välfärdssystemen skiljer sig mycket åt länder emellan samtidigt som de är hårt knutna till att individerna håller sig till att leva och verka hela livet i samma land. Det tycker jag är föråldrat i en modern värld där människor vill kunna röra sig över jorden i sitt yrkesliv och på sin fritid. Därför tycker jag att Sverige ska individualisera välfärdssystemen så att den som vill flytta runt i världen under sitt liv ska kunna ta med sina välfärdsförsäkringar.
Sydsvenskan
onsdag 31 december 2008
Fyrverkerieländet: Dåligt omdöme
En del försäljare av fyrverkerier har tydligen dåligt omdöme på mer än ett sätt. Sydsvenskan rapporterar om barn utklädda till raketer som i en rondell gör reklam för en fyrverkeriförsäljare.
Bojkott!
Jag kommer framöver att undvika att handla hos företagen nedan eftersom de satsar stort på att sälja fyrverkerier även i år. Jag önskar att de med hänsyn till människor och djur avstått från att sälja fyrverkerier. Tipsa mig gärna om vilka som borde finnas med på listan.
- Rusta
- Plantagen
- Coop
- Silvan
- Bauhaus
Läs mina tidigare relaterade inlägg:
Fyrverkerieländet: Positiv attitydförändring
Räddningstjänsten agerar mot fyrverkerimissbruket
Äntligen agerar (s) i Malmö i fyrverkerifrågan
lördag 27 december 2008
Fyrverkerieländet: Positiv attitydförändring
Sydsvenskan rapporterar att årets raketterror är igång. Polisen uppges vara uppgiven och efterlyser att något görs för att komma tillrätta med eländet.
Jag har under flera år agerat politiskt för att situationen ska förbättras. Min motion har ännu inte behandlats i kommunfullmäktige men det ansvariga socialdemokratiska kommunalrådet har tagit initiativ så att han kan visa att man, när den tas upp för behandling, verkat i motionens anda.
Men ett aldrig så väl utformat politiskt beslut kan i sig själv sätta stopp för det besvärande okynnessmällandet som så många lider av nu. Ansvaret ligger tyngst hos föräldrarna till de ungdomar som leker med fyrverkerier. Det är upp tillföräldrar att hålla reda på vad deras barn sysslar med. Men även de som säljer ansvarar för att inte sälja till minderåriga. Dessutom finns skrupelfria individer som langar till minderåriga.
Jag har noterat att ICA Maxi, med hänsyn till djur, miljö och människor, i år har valt att inte sälja fyrverkerier. Det tycker jag är ett mycket positivt initiativ som jag önskar att fler tar efter.
Sedan jag för första gången tog upp frågan politiskt har attityderna tydligt förändrats. Nu tycker allt fler att okynnessmällandet är oacceptabelt och att något måste göras. Min förhoppning är att utvecklingen fortsätter i den riktningen. Då kommer allt fler föräldrar att ta sitt ansvar, acceptansen bli mindre och tillgängligheten lägre.
Bojkott!
Jag kommer framöver att undvika att handla hos företagen nedan eftersom de satsar stort på att sälja fyrverkerier även i år. Jag önskar att de med hänsyn till människor och djur avstått från att sälja fyrverkerier. Tipsa mig gärna om vilka som borde finnas med på listan.
Jag har under flera år agerat politiskt för att situationen ska förbättras. Min motion har ännu inte behandlats i kommunfullmäktige men det ansvariga socialdemokratiska kommunalrådet har tagit initiativ så att han kan visa att man, när den tas upp för behandling, verkat i motionens anda.
Men ett aldrig så väl utformat politiskt beslut kan i sig själv sätta stopp för det besvärande okynnessmällandet som så många lider av nu. Ansvaret ligger tyngst hos föräldrarna till de ungdomar som leker med fyrverkerier. Det är upp tillföräldrar att hålla reda på vad deras barn sysslar med. Men även de som säljer ansvarar för att inte sälja till minderåriga. Dessutom finns skrupelfria individer som langar till minderåriga.
Jag har noterat att ICA Maxi, med hänsyn till djur, miljö och människor, i år har valt att inte sälja fyrverkerier. Det tycker jag är ett mycket positivt initiativ som jag önskar att fler tar efter.
Sedan jag för första gången tog upp frågan politiskt har attityderna tydligt förändrats. Nu tycker allt fler att okynnessmällandet är oacceptabelt och att något måste göras. Min förhoppning är att utvecklingen fortsätter i den riktningen. Då kommer allt fler föräldrar att ta sitt ansvar, acceptansen bli mindre och tillgängligheten lägre.
Bojkott!
Jag kommer framöver att undvika att handla hos företagen nedan eftersom de satsar stort på att sälja fyrverkerier även i år. Jag önskar att de med hänsyn till människor och djur avstått från att sälja fyrverkerier. Tipsa mig gärna om vilka som borde finnas med på listan.
- Rusta
- Plantagen
- Coop
Läs mina tidigare relaterade inlägg:
Räddningstjänsten agerar mot fyrverkerimissbruket
Äntligen agerar (s) i Malmö i fyrverkerifrågan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)