Orimlig minnesavgift

Läser på SvD.se att den s k rättighetsorganisationen Copyswede anser att USB-minnen och externa hårddiskar är produkter som är särskilt ägnade åt att kopiera, och att organisationen därmed har laglig rätt att ta ut så kallad privatkopieringsersättning. Copyswede är inte överens med elektronikbranschen och har ensidigt satt ersättningarna till en (1) krona per GB på minnen och diskar upp till 80 GB, 120 kronor för minnen mellan 81 och 250 GB och 160 kronor för större minnen.

Jag håller med elektronikbranschens företrädare som säger "Enligt svensk lag ska avgift endast utgå på produkter som är särskilt ägnade åt att kopiera. Och de produkterna får inte i stor utsträckning användas till något annat. Så vi anser att det är lagstridigt att införa en sådan här avgift."

Visst är det så att många använder USB-minnen och externa hårddiskar till annat än att kopiera rättighetsskyddat material. Vanligt är helt säkert att många har med sig PP-presentationer på USB-stickor och att ännu fler sparar familjefoto och -filmer på externa hårddiskar. Därför är det orimligt att dessa användare ska tvingas betala höga ersättningar till en rättighetsorganisation som företräder intressen som inte berörs.

"Reepalu (S) en del av problemet"

Skånskan.se rapporterar att representanter för Simon Wiesenthal-centret i Los Angeles kommer att besöka Malmö.

Före jul varnade centret judar för att resa till Malmö. Man menar att det finns brister i hur svenska myndigheter hanterar anmälningar om hatbrott mot judar. Centret talesman säger att man ser Malmös kommunstyrelseordförande Ilmar Reepalu (S) som en del av problemet.

Det är lätt att hålla med om att KS-ordförande Reepalu (S) är en del av problemet när det gäller den utsatthet judar är föremål för i Malmö. T ex underblåser hans uttalande i samband med DC-matchen i tennis i Malmö 2009, där han antydde att judar i Malmö har sig själva att skylla för utsattheten, hatet mot judar i Malmö.

Läs mina tidigare relaterade inlägg:
DC-matchen: (S)olkig bild av Malmö
DC-matchen: Varför just Israel?
Slut som evenemangsstad?
DC-matchen: Rödgrönt medlöperi
DC-matchen: Samma antidemokrater
Malmös rödgröna legitimerar hatet
Rödgrön apartheid i Malmö
Fel bojkotta Israel!
Kollaps för Malmös (s)tyre
S-V-MP skadar Malmös utveckling
Oacceptabelt stoppa publik!
ESF 2008: 5-6 miljoner från kommunen räckte inte
(S)anslöst israelhat för mycket
Matchen måste spelas!
Antidemokrater i Malmö - igen
Stoppa antidemokraterna!
Låt inte terroristerna bestämma!
Sanslöst israelhat

Fördjupa allianssamarbetet!

Ordförandena för Folkpartiets och Centerns ungdomsförbund argumenterar i en debattartikel för att FP och C ska slås ihop. Skälet till deras förslag anger de vara att liberalismen i Alliansen försvagats och att den skulle kunna förstärkas genom en sammanslagning av FP och C.

Jag är tveksam till att liberalismen skulle ha försvagats i Alliansen och till att liberalismen skulle förstärkas av en sammanslagning av C och FP. Men även jag ser behov av fördjupat samarbete inom Alliansen. Mitt främsta och mest akuta argument för det är de tre mindre allianspartiernas svaga ställning i väljarkåren. Det vore mycket illa om Alliansen förlorade makten på grund av att ett eller flera av de mindre allianspartierna i något val framöver inte når upp till 4%-spärren.

Vad jag vill se redan inför valet 2014, är ett formaliserat valtekniskt samarbete; att Alliansen gemensamt går till val under just den beteckningen. Jag tänker mig då i ställer för fyra valsedlar; en för varje parti, fyra valsedlar; alla med partibeteckningen Alliansen. Men på en alliansvalsedel står (M) efter varje namn på listan, en annan (FP), en tredje (C) och den fjärde (KD). Då skulle, om jag förstått vårt valsystem rätt, alla alliansröster tillfalla den samlade Alliansen och de därigenom vunna mandaten fördelas mellan allianspartierna utifrån hur stor andel respektive partis lista fått av de samlade alliansrösterna. Då skulle inga alliansröster vara bortkastade, även om något eller några av allianspartier inte når upp till 4%-spärren.

SvD, DN, DN, SkD

Polisnärvaro skapar lugn

Sydsvenskan rapporterar i dag att ökad polisnärvaro är en trolig orsak till att det blivit lugnare i det ökänt stökiga bostadsområdet Seved i Malmö. Det förvånar inte mig. Jag menar att polisen måste öka sin närvaro på gator och torg i hela staden för att skapa trygghet.

Detta har jag bloggat om flera gånger tidigare:
Inrätta kommunal polis!
Lokal polis ökar tryggheten
Snuten kvar i Rosengård!
Fortsätt med hög polisnärvaro i Rosengård!
Vändpunkt i Rosengård?
Viktigt besked från justitieministern
Hårda tag till brandmännens hjälp och skydd
Möjliggör kommunala poliser!

Nytt år, nya utmaningar

Det nya året innebär för mig en del förändringar arbetsmässigt. Förra mandatperioden, 2006-2010, hade jag som fritidspolitiker många olika politiska uppdrag som ledamot och ersättare i nämnder, beredningar och styrelser. De flesta som företrädare för oppositionen i Malmö kommun. Det innebar många sammanträden och en svårhanterlig kalender. Det var mycket lärorikt, intressant och roligt men gick ut över min privata verksamhet, Wendel Datautbildningar.

Den nyss inledda mandatperioden innebär att jag sitter kvar som ledamot i Regionfullmäktige Skåne, Malmö kommunfullmäktige och VA Syds kommunalförbundsfullmäktige. Och att jag blir ordförande i Region Skånes Beredningen för Medborgardialog Sydväst (BMD SV). Även om ordförandeskapet känns stort och kommer att innebära mycket arbete räknar jag med att få bättre kontroll över kalendern och därmed större möjligheter att också driva den egna firman framgångsrikt.

Ordförandeskapet i BMD SV innebär också att jag blir deltidspolitiker eftersom jag arvoderas med 40% av en regionrådslön.

Arbetet i BMD SV börjar nu i och med årsskiftet, även om jag tjuvstartat med ett par möten för att informeras om förutsättningarna. Mitt arbete i BMD SV kommer att kunna följas här på bloggen.

Kvinnor dummare?

Sju framgångsrika kvinnor, inom framförallt media, skrev i en debattartikel i Svenska Dagbladet häromdagen att kvinnor, andra kvinnor antar jag, behöver skyddas särskilt mot tobaksreklam. Debattörerna kräver (jo, faktiskt) att Riksdagen ska skärpa de redan hårda reglerna för marknadsföring och försäljning av tobaksvaror.

I går svarade två andra kvinnor; riksdagsledamoten från Malmö Kajsa Lunderquist (M) och bloggerskan och entreprenören Katrin Zytomierska. De vänder sig bl a mot det förlegade att hävda att kvinnor skulle vara mindre kapabla än andra att tänka själva, samt mot det exponeringsförbud som debattörerna kräver. Lunderquist och Zytomierska skriver att ett exponeringsförbud för tobaksvaror kan leda till att samma ska gälla för annat som anses skadligt som t ex godis, chips, läsk "och vem vet, kanske kommer det dyka upp debattörer som kommer föreslå regleringar för modemagasin för att skydda kvinnor från jobbiga skönhetsideal".

Jag håller med Lunderquist och Zytomierska. Det är inte genom moraliska pekpinnar och överregleringar som människor väljer bort farliga produkter eller farligt beteende, utan genom eget ansvar för sina liv. Jag menar att politiken inte kan, och inte ens ska försöka, skydda människor från allt som man av olika skäl, inte sällan moraliska, anser vara farligt och skadligt.

De sju framgångsrika kvinnorna som av omsorg för sina mindre lyckligt lottade medsystrar vill reglera, förbjuda och kontrollera människors liv och leverne tycker jag ger uttryck för elitism.

Koppeltvång ingen lösning

Jag kunde tyvärr inte vara med i går när Malmö kommunfullmäktige debatterade aggressiva hundar. Det krockade med ett möte med den moderata regionfullmäktigegruppen.

Jag läser i Skånska Dagbladet att ett förslag om utvidgat koppeltvång röstades ner. Det tycker jag är bra.

Problemet som behöver kommas åt är aggressiva och farliga hundar. Det gör man inte genom koppeltvång. I stället begränsar och förstör man för många många seriösa hundägare.

För det första är koppel inte speciellt effektivt när det gäller att förhindra att aggressiva och farliga hundar ställer till skada. Kopplade hundar når att bita, hundar sliter sig och hundar rymmer. För det andra har hundar som är aggressiva och farliga ofta oseriösa ägare som inte sällan är kriminellt belastade. Dessa ägare bryr sig knappast om ett koppeltvång.

Jag fortsätter att argumentera för en obligatorisk ansvarsförsäkring för hundägare. Alltså att alla hundägare måste försäkra sina hundar så att ett försäkringsbolag garanterar att betala för de skador hundarna förorsakar. Premien skulle då utgå bl a från hundras och ägarens skötsamhet, precis som vid andra försäkringar. Den som vägrar att försäkra sina hundar skulle inte tillåtas att äga hund och hundarna skulle kunna omhändertas omedelbart. Visst blir det mer kostsamt för alla hundägare, även de seriösa och skötsamma, men jag är säker på att många av de problem som finns i dag efterhand skulle försvinna.

En obligatorisk ansvarsförsäkring skulle tvinga hundägarna att ta större ansvar. Försäkringsbolagen skulle ställa krav som jag tror skulle minska risken för att hundar enkelt rymmer och sliter sig. Jag tror också att kraven skulle göra att hundägare ser till att hitta tillräckligt lämpliga personer som tillfälligt passar och rastar hundarna.

Läs mina tidigare relaterade inlägg:
S, V, MP förhalar medan hundarna biter
Rätt att avvisa koppeltvång
Koppeltvång inte lösningen
Tandlöst styre (S, V, MP) i Malmö
Aggressiva hundar: Koppeltvång tandlöst
Aggressiva hundar: Rättssäkerheten ska värnas
Aggressiva hundar: Lagen måste effektiviseras
Aggressiva hundar: Ge polisen effektiva verktyg!
Tvinga hundägare till ansvar!
Koppeltvång fel väg