Sidor

lördag 19 januari 2008

Äntligen agerar (s) i Malmö i fyrverkerifrågan

Äntligen har socialdemokraterna i Malmö vaknat och förstått att fyrverkerier är ett stort problem för stadens invånare. Under Aktuella frågor i dagens Sydsvenskan skriver tre tunga företrädare för socialdemokraterna i Malmö, med Ilmar Reepalu i spetsen, att det är "Dags sätta stopp för fyrverkerieländet". Utmärkt tycker jag! Men beklagar att det ska ha behövt ta så lång tid.
2004, när jag var viceordförande i Tekniska nämnden, utredde stadens jurister på mitt initiativ vad kommunen kunde göra för att komma tillrätta med problemen. Det konstaterades att kommunens möjligheter var små. Det nöjde sig socialdemokraterna med då. Man var inte alls intresserade. Det blev ingen debattartikel i Sydsvenskan signerad (s).
I december 2006 ställde jag en så kallad enkel fråga i Kommunfullmäktige till det ansvariga kommunalrådet Anders Rubin (s) och undrade vad kommunen gjort för att komma tillrätta med problemen. Svaret var i korthet att man inte gjort något eftersom det inte är kommunens bord. Man var inte alls intresserade. Det blev inte heller då någon debattartikel i Sydsvenskan signerad (s).
I början på 2007 lämnade jag in en motion till Kommunfullmäktige som går ut på att kommunen ska agera mot fyrverkerieländet. Den har ännu inte tagits upp för behandling i fullmäktige. Men jag antar att när man i dagens artikel skriver "Också i Malmö undersöker vi vilka möjligheter kommunen har att agera ..." är det hanteringen av min motion man menar. Jag hoppas att min motion kommer upp för beslut i fullmäktige den 31 januari.
I december 2007 ställde jag motsvarande enkla fråga i fullmäktige som 2006 och fick i princip motsvarande svar. Jag kunde möjligen skönja ett något större intresse för saken.
Jag tycker att det är bra att socialdemokraterna i Malmö äntligen vaknat. Det borde de gjort betydligt tidigare. Situationen har varit mycket besvärlig i många år. Det är också att kasta sten i glashus när artikelförfattarna angriper andra debattörer och påstår att de har en nonchalant och ansvarslös attityd i frågan. Det är precis samma attityd som de själva haft ända fram till nu.
Att Sverige, som Reepalu och hans medförfattare föreslår, ska följa Finlands exempel vet jag inte om det är det bästa men det är bra att frågan äntligen nått en sådan dignitet att de tunga politikerna tycker att det mödan värt att engagera sig.

torsdag 17 januari 2008

Digital demokrati i Malmö

I eftermiddag sammanträdde det speciella arbetsutskottet i Malmös E-beredning. E-beredningen är en politikersammansatt beredning under Kommunstyrelsen som har till uppgift att komma med förslag på hur kommunen på olika sätt kan använda modern informationsteknologi framförallt i kommunikationen med kommuninvånarna.
Det speciella arbetsutskottet, bestående av beredningens ordförande Daniel Persson (s) och mig, har under något år haft till uppgift att, tillsammans med kommunalrådet med ansvar för demokratifrågor Anneli Philipson (v) och Valnämndens ordförande Lars Hernvall (s), ta fram förslag på några projekt där demokratiarbetet kan utvecklas med modern informationsteknologi. Det har varit en intressant och konstruktiv process. Vi föreslår E-beredningen att Malmö ska prova en webbaserad funktion för medborgarinitiativ samt en webbaserad malmöpanel.
Funktionen för medborgarinitiativ går i korthet ut på att invånarna i Malmö ska kunna gå in på en hemsida och lägga ett förslag. Hemsidans besökare kan sedan kommentera och debattera förslaget samt stödja det genom sin "underskrift". Utifrån reaktionerna kan sedan förslagsställaren välja hur hon eller han vill gå vidare. Man kan också tänka sig att en politiker på eget initiativ lyfter in frågan i den kommunala beslutsprocessen.
Idén med Malmöpanelen är att kommunens nämnder och förvaltningar ska kunna ställa frågor till ett urval av Malmös invånare. Det ska leda till att beslutsunderlagen ytterligare förbättras.
Jag tycker att båda dessa projekt är spännande och intressanta. De ger Malmös invånare nya möjligheter att påverka den politiska processen samtidigt som kommunens beslutande organ får bättre beslutsunderlag.
Sammanträdet i dag var det speciella arbetsutskottets sista. När vi beslutat att skicka våra förslag till E-beredningen lade vi ner oss själva. Nya utmaningar kräver nya konstellationer!

Tågdepå i Glostorp?

I eftermiddags behandlade Stadsbyggnadsnämnden ärendet om en tågdepå i Malmö. Det är ingen tvekan om att Glostorp hela tiden varit en favoritlokalisering för de drivande intressenterna. Mot detta har framförallt boende i det aktuella området protesterat. Inför beslutet hölls i förmiddags en föredragning som jag i egenskap av viceordförande i Miljönämnden bjudits in till. I Miljönämnden har vi moderater fått gehör för vår ståndpunkt att alternativen till Glostorp måste utredas seriöst.
Det som föredrogs var den senaste lokaliseringsutredningen och de olika alternativa platserna för depån gicks igenom. Utredningens slutsats, och det förslag som underställdes Stadsbyggnadsnämnden, är att Glostorp är den bäst lämpade platsen. Själv blev jag nyfiken på alternativet Lunnebjär som ligger mellan Yttre ringvägen och Ystadbanan öster om höjderna vid Lockarp. Nackdelen med detta alternativ är att det ligger i ett kulturlandskap som anses viktigt att bevara. En viktig fördel är att en placering i Lunnebjär varken kommer att påverka befintliga eller framtida boende. Precis som i Glostorp går det att få in hela det koncept som är nödvändigt för att ett centrum för näringen ska kunna etableras.
Jag skulle vilja att alternativet Lunnebjär utreddes ytterligare. Spontant känns det mest attraktivt.
Jag läser i Sydsvenskan att Stadsbyggnadsnämnden beslutade att Glostorp är att föredra.

onsdag 16 januari 2008

Betyg i skolan?

Ska det ges betyg i skolan? Från vilken årskurs i så fall? Hur ska de vara utformade?
Debatten går hög för närvarande. Politiker från olika läger slår fast hur det ska vara, för alla, överallt.
Jag tycker inte att frågan om betyg i skolan ska vara en fråga för politiska beslut överhuvudtaget. Det borde vara skolorna själva som ska bestämma om detta. I kombination med etableringsfrihet för skolor och fritt skolval kommer marknadskrafterna att styra utvecklingen i den riktning som föräldrarna vill. Och det är föräldrarna som är det här sammanhangets viktigaste intressent och vars val som ska styra.

tisdag 15 januari 2008

Uppstartskonferens för nytt miljöprogram

Miljönämnden har fått i uppdrag av Kommunfullmäktige att arbeta fram ett nytt miljöprogram för kommunen som ska börja gälla från och med 2009. Den 10 januari arrangerade miljöförvaltningen en uppstartskonferens för att sprida kunskap om uppdraget och ramarna samt för att inspirera. Konferensen, där jag deltog, var välbesökt. Cirka 90 deltagare var anmälda och förutom personal från miljöförvaltingen tycktes de flesta av kommunens förvaltningar vara representerade. Stämningen var god och arrangemanget var väl arrangerat.
Som väntat var klimathotet mycket i strålkastarljuset och koldioxiden utpekades lika väntat som den överlägset fulaste boven i dramat. Självklart är det viktigt att mycket kraft läggs på detta. Men inte all kraft! Jag kommer att göra vad jag kan för att fokuset ska breddas så att även andra för framtiden viktiga frågor analyseras.
Jag har bett förvaltningschefen att vi ska få upp ärendet vid nästa nämndssammanträde så att vi tydligt får klart för oss hur nämnden ska styra arbetet fram till ett färdigt förslag att presentera för Kommunfullmäktige. Tyvärr är det vanligt att de politiska nämnderna står inför fullbordat faktum. De får ett färdigt förslag från sina tjänstemän så sent i processen att det är försent att göra några betydande ändringar. Jag menar att vi måste ge ett tydligt direktiv från nämnden till förvaltningen.

Tidig start på årets politiska arbete

Redan den 2 januari satte årets politiska arbete igång för min del. Det var det nya kommunalförbundet VA Syd som sammanträdde för att konstituera sig. Under förra mandatperioden, när jag var vice ordförande i Tekniska nämnden, förhandlade jag tillsammans med nämndens ordförande Emmanuel Morfiadakis (s) för Malmös räkning med representanter från Lund fram ett förslag till hur VA-sammarbetet skulle komma att se ut. Förslaget har sedan behandlats i de båda kommunerna och godkänts i respektive kommunfullmäktige. Hela processen har tagit nästan 4 år vilket ju är lång tid men det har varit viktigt att förankra varje steg. Nu är den nya organisationen sjösatt. Det har varit en spännande process att vara en del av och jag ser det som en intressant utmaning att ha fått förtroendet att vara ledamot i kommunalförbundets första fullmäktige.

Jag är mycket nöjd med hur den nya organisationen kom att se ut. Man kan säga att jag fick mycket stort gehör för mina synpunkter under förhandlingarna. Naturligtvis inte för allting men gott och väl så att jag känner stor tillförsikt för vad som kan åstadkommas. Två saker tycker jag dock måste korrigeras framöver. Den ena är att kommunalförbundets syfte är ett samarbete inom vatten och avlopp. Men beroende på hur Malmös organisation såg ut tidigare har även Malmös avfallsavdelning följt med in i den nya organisationen. Det tycker inte jag bra eftersom det splittrar fokus. Dessutom finns det en risk när nya kommuner ska gå med i samarbetet, vilket är en mycket tydligt uttalad önskan av alla berörda, att ytterligare verksamheter kan bli aktuella som t ex fjärrvärme, el samt gatu- och parkskötsel. Då blir VA Syd en splittrad diversehandel. Den andra saken som jag menar måste ändras är sammansättningen av verksamhetens styrelse. I dag utses den på sama sätt som t ex en politisk nämnd. Proportionalitet baserat på både parti- och kommuntillhörighet. För att få någorlunda bred representation blir styrelsen mycket stor. Det tycker inte jag är bra för effektiviteten. Dessutom är ledamöterna tillsatta på politiska meriter. Visst behövs politisk kompetens i en sådan här styrelse. Visst har en del av ledamöterna annan kompetens som är värdefull för styrelsen men de hade aldrig suttit där utan sina politiska meriter. Jag vill att vi utformar en ny modell för tillsättningen av styrelsen så att den blir mindre till antalet och så att den kan få de nödvändiga kompetenserna för att på bästa sätt bli ett starkt stöd till verkamhetsledningen. När jag tog upp dessa saker på sammanträdet uppfattade jag reaktionerna som att ingen ville göra något åt sakerna omedelbart men att man tycker att det finns anledning att titta på detta när förbundet ska utökas med fler medlemskommuner. Det är jag nöjd med i nuläget.