Vid dagens kommunfullmäktigesammanträde i Malmö ställde jag en enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (S). Det var med anledning av att han i en debattartikel i Svenska Dagbladet hävdat att skolresultaten skulle vara bättre i Malmö än i Stockholm. Det hade KS-ordföranden kommit fram till genom att i stället för att jämföra faktiska resultat, jämföra utifrån SALSA-modellen som väger in sociala faktorer som utländsk härkomst, andel pojkar och föräldrars utbildningsnivå. Därför frågade jag om han menar att ambitionerna för malmöbarnens faktiska skolresultat ska vara lägre än för stockholmsbarnens.
Ilmar Reepalu (S) svarade att han självklart håller med mig om att ambitionerna för malmöbarnens faktiska skolresultat ska vara lika höga som för stockholmsbarnens. Jag uppfattar också att han håller med mig om att malmöbarnen efter skolan måste kunna klara av att konkurrera om utbildningar och jobb ute i verkligheten där verkliga resultat räknas. Det tycker jag är bra och jag önskar därför att han framöver inte förvirrar debatten genom att använda jämförelsemodeller som inte ser till verkligheten utan som genom missriktad välvilja övervärderar Malmös skolresultat.
Tyvärr kunde KS-ordföranden inte hålla sig ifrån att lägga skulden för de bristfälliga skolresultaten i Malmö på Regeringen som han påstår undandragit malmöskolorna ett antal miljoner. Oavsett om det påståendet är sant eller inte anser jag att det är något som i realiteten inte påverkar skolresultaten mer än marginellt. Jag menar att det i första hand inte är bristande resurser som är orsaken till att malmöskolornas resultat är för låga. För att förbättra resultaten vill jag se ett tydligare fokus på kunskap i skolan, bättre ordning och reda i klassrummen samt en höjning av lärarnas status.
Läs mina tidigare relaterade inlägg:
(S), (V) & (MP) vårdar sin fåfänga på barnens bekostnad
Ilmareffekten bygger på lögner
S, V & MP oförmögna att leda Malmö
(M) gör Malmö attraktivt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar