En statlig utredare föreslår att "Den som söker en post som generaldirektör eller annan högre statlig chef ska vara hemligstämplad. Om någon avslöjar namnet ska detta vara straffbart. Och när regeringen väl har valt bland kandidaterna och tillsatt en chef ska det beslutet inte kunna överklagas."
På så sätt ska man få fler kvalificerade sökande till statliga toppbefattningar tänker utredaren.
Spontant tycker jag att det är en dålig idé. Offentliga verksamheter menar jag ska vara i det närmaste helt transparenta. Det kan, i undantagsfall, finnas sådant som måste vara hemligt. Men dit hör inte rekryteringsprocesserna till statliga topptjänster. Mer hemlighetsmakeri skulle snarare stärka risken för, och misstankar om, korruption, mygel och nepotism.
Det luktar EU-byråkrati över förslaget. Bekvämare för makthavarna om media och medborgare hålls borta.
Svenska Dagbladet
Finns det inte en risk för MER hemlighetsmakeri i ansökningsförfarandet då? Om någon inte vill skylta med sin ansökan blir väl alternativet att de går andra vägar, -helt- under bordet och bortanför all kontroll och insyn?
SvaraRaderaTill Keff:
SvaraRaderaJo, det finns problem med genomskinliga system också. Men jag menar att öppenheten i offentliga verksamheter är så viktig att man måste leva med de riskerna.