Debattartikel: Mindre politik!

Den här debattartikeln av mig publiceras bl a på GT:s hemsida:

"Jag läste en sidan 4-artikel av den miljöpartistiska frontfiguren Maria Wetterstrand. Hon skrev om machokulturen inom idrotten som hon vill bekämpa och hon önskar mer jämställdhet i den sektorn. Så långt tyckte jag att hennes beskrivning och resonemang lät intressanta och relevanta. Men så kom Wetterstrand till hur hon vill driva igenom sin vilja. Och hennes metod är så typisk för svenska politiker, oavsett kulör. Hon vill använda statliga och kommunala bidragspengar för att uppfostra idrottsföreningarna. Hennes argument är "att föreningar som tar emot skattemedel för sin verksamhet också har ett ansvar för att aktivt arbeta med jämställdheten och mångfalden inom sin idrott". Så typiskt! Först snor politiken åt sig en mycket stor andel av de resurser som människor i Sverige arbetar ihop. Sedan portionerar politiken ut det som blir över, när de offentliga apparaterna malt färdigt, till dem som uppför sig så som politiken vill. T ex "att aktivt arbeta med jämställdheten och mångfalden inom sin idrott". Bättre vore om politiken drog sig tillbaka och betydligt mer av resurserna fick finnas kvar i det civila samhället och individer, familjer, föreningar, företag och andra organisationer själva fick bestämma.

Andra områden där politiken uppfostrar medborgarna med hjälp av skattemedel är kulturen, barnomsorgen, skolan, högre utbildning, äldreomsorgen, socialförsäkringarna och sjukvården. Ja, i Sverige är det väl nästan inget fält som är fritt från politikens tillrättavisningar.

Men, säger väl då vän av ordning, hur skulle det se ut!? ... inte kan väl gemene man själv ta allt detta ansvar!? Jo, svarar jag, det skulle säkert fungera alldeles utmärkt för de allra flesta. För de få som inte klarar det vill jag se ett offentligt skattefinansierat grundskydd. För att finansiera det skulle behövas ett skatteuttag som är en bråkdel av dagens.

Eftersom varje rörelse i den riktning jag förespråkar minskar politikens makt och finansiella omfång är trögheten stor. Tyvärr tycks det finnas väldigt få politiker som verkligen vill minska sin makt över medborgarnas liv."