I dagarna två är det budgetdebatt i Malmö kommunfullmäktige. Debatten inleddes i går med övergripande allmänpolitisk debatt mellan partiernas ledande företrädare. Därefter följde debatten uppdelad efter åtta olika verksamhetsområden av vilka vi hann avverka hälften.
I debatten om Jämställdhet och demokrati kom de våldsamheter upp som utspelat sig på Malmös gator och torg det senaste året. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att den rödgröna koalitionen (S, V, MP) som styr Malmö tar så lätt på problemen. Både kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (S) och det ansvariga kommunalrådet Anneli Philipson (V) hävdar att det är enstaka bråkmakare som infiltrerar annars fredliga och demokratiska demonstrationer. Jag håller inte med dem. När jag följt förberedelserna inför t ex European Social Forum (ESF), Stoppa Matchen och senaste helgens Reclaim Västra hamnen tycker jag att språkbruket och uppmaningarna är tydliga. Det handlar till stora delar om att använda skadegörelse, våld och hot om våld som politiska medel. Det är sorgligt att den rödgröna koalitionen som styr Malmö inte kan ta tydligt avstånd från sådana antidemokratiska handlingar.
I debatten om Boende- och stadsmiljö kritiserade jag den rödgröna majoriteten för hur man hanterat framtagandet av det nya miljöprogrammet för Malmö stad. Jag hävdar att det beror på att den rödgröna majoriteten misskött ledarskapet att arbetet med miljöprogrammet havererat och kraftigt försenats. Det ansvariga kommunalrådet Anders Rubin (S) menar att det inte är något konstigt eller onormalt att en komplicerad process som att ta fram ett miljöprogram går snett. Det tycker jag är att ha väl låg ambitionsnivå. Jag påstår att den rödgröna koalitionen schablat och haft obefintlig styrning på projektet. De har därmed misshandlat personalen och slösat med skattebetalarnas pengar.
Sydsvenskan, Sydsvenskan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar