Prisregleringen drabbar unga och resurssvaga

Anette Clairs och min insändare om marknaden för hyresbostäder har också publicerats i Skånska Dagbladet. I går var det infört ett svar på den. Vi har skrivit denna replik:

"Skribenten tar ut svängarna ordentligt i sin reaktion på vår insändare om prissättningen på hyresbostäder. Tyvärr blandar han ihop, och han jämför äpplen med päron. Hur han t ex kommit fram till att produktionssubventioner skulle kunna förväntas ha samma effekter som regleringar med maxpris begriper vi inte. Vi antar att skribenten märkt att hans argumentering inte håller och att det är därför han tar till det tråkiga debattknepet att tolka vad han vill tro att vi tycker och sedan angriper den ståndpunkt han tillskrivit oss.

Vi dementerar alltså härmed att vi, som skribenten påstår, tycker synd om hyresvärdarna. Vad som däremot är synd är att investerare som, om förutsättningarna varit annorlunda, skulle kunna tänka sig att satsa pengar på att bygga och hyra ut attraktiva bostäder väljer andra branscher. Det leder i sin tur till att det byggs för lite.

Regleringen av marknaden för hyresbostäder leder till köer, svart marknad och korruption. Unga och resurssvaga har därför svårt att skaffa sig boende. Det finns till och med anledning att befara att hyresrätten är hotad. Lösningen, och räddningen, är avreglering!"

Fel värdering ger köer och bostadsbrist

Tillsammans med Anette Clair hade jag tidigare i veckan en insändare under Ordet i Sydsvenskan. I dagens tidning publicerades ett svar. Vi har skrivit följande replik:

"Skribenten ironiserar över att vi tycker att även de som bor i hyreslägenheter ska betala vad det kostar att bo. Men i sin iver lyckas han inte hålla reda på äpplen och päron.

Skribenten undrar varför man ska nöja sig med hyreskostnaderna och frågar om man inte också ska betala vad det kostar för sjukvården, skolan och hemtjänsten. Det tycker vi i och för sig är intressanta frågeställningar värda att diskutera, men det är en helt annan fråga eftersom sjukvården, skolan och hemtjänsten är skattefinansierade tjänster.

Med boendet är det annorlunda. De som äger sitt boende, direkt eller indirekt, betalar vad det kostar genom att det råder en fri och öppen marknad. Det tycker vi är bra. Problemet är att fastighetsägare som erbjuder hyreslägenheter, på grund av den reglering som råder, inte tillåts ta betalt utifrån vad hyresgästerna är villiga att betala. I stället tvingas de följa ett konstlat värderingssystem som stämmer dåligt överens med de värderingar hyresgästerna gör. Det leder till att hyrorna i de mest attraktiva lägena blir för låga och hyrorna i mindre attraktiva lägen för höga. Det i sin tur gör att det blir svårt för investerare att få lönsamhet i hyresbostadsprojekt och därför byggs det för lite och köerna är ett faktum.

Dagens regleringar leder till köer, svart marknad och korruption. Dessutom till att bl a unga och resurssvaga har mycket svårt att skaffa sig boende. Det skulle förändras till det bättre om även de som bor i hyreslägenhet betalade vad det kostar."

Förståelse förutsättning för konstruktiv kritik

Tidigare i veckan hade jag en insändare på Debatt Malmö i Sydsvenskan som fick ett svar i dagens tidning. Skribenten tycker att förståelse är en viktig del av demokrati. Jag har skrivit detta svar:

"Skribenten skriver att han och jag kanske har olika definition av demokrati eftersom hans har stort utrymme för förståelse. Men det har min också. Skribenten hävdar att har man inte viljan att förstå har man nog inte någon större chans att förklara begrepp som demokrati eller mänskliga rättigheter för en diktator. Jag håller med honom. Ska man formulera argument som biter måste man bl a förstå hur mottagaren tänker och vilka referenser den har.

Men min kritik av skolreseprojektet i Limhamn-Bunkeflo, som stötts av socialdemokratiska företrädare för Malmö stad, bygger på att det i projektbeskrivningen står "skapa förutsättningar för bättre medvetenhet och förståelse för varandras kulturer". Ingenting i diskussionen runt projektet tyder på att denna medvetenhet och förståelse ska användas för att påverka den saudiska regimen utan jag uppfattar den som själva målet. Jag menar att deltar Malmö stad i ett projekt tillsammans med regimen i en diktatur som Saudiarabien måste det vara tydligt att man tar tillfället i akt att diskutera demokrati och mänskliga rättigheter."

Framgångsrikt opinionsarbete - kommunen drar sig ur saudiprojekt

I går fick jag svar på min enkla fråga i kommunfullmäktige om skolresan till Saudiarabien. Stadsdelsnämndsordföranden i Limhamn-Bunkeflo svarade att Malmö stad inte är en part i projektet, varken på politiker- eller tjänstemannanivå. Äntligen ett klarläggande. Det har suttit hårt inne och man har krumbuktat sig länge.

För två månader sedan försvarade samma nämndsordförande Malmö stads deltagande i projektet. Men jag förstår att kritiken bl a på den här sidan lett fram till att man tänkt om och dragit sig ur.

Kommunanställda ska inte särbehandlas!

Det är bara några dagar sedan jag på den här sidan skrev om problemen som uppstår med en hårt reglerad hyresmarknad. I dag avslöjar Sydsvenskan att det av Malmö stad helägda bostadsbolaget MKB har en gräddfil till lediga lägenheter för sina anställda.

För det första är det min uppfattning att Malmö stad inte ska äga och driva något fastighetsbolag. Även om hyresmarknaden är hårt reglerad så finns det privata aktörer som missgynnas av att behöva konkurrera med ett bolag som har skattebetalarnas pengar i ryggen.

För det andra menar jag att det kommunägda MKB måste upphöra med gräddfilen för sina anställda. En anställning i en kommunal verksamhet får inte ge en förmånlig särbehandling. Kommunala verksamheter måste behandla alla lika.

Artiklar i Sydsvenskan (Sydsvenskan, Sydsvenskan, Sydsvenskan, Sysvenskan, Sydsvenskan).

Ja till hundar i Folkets park!

Enligt Sydsvenskan (och Sydsvenskan) vill miljöpartisten My Gillberg förbjuda hundar i Folkets park. Hon tycker att det skulle var bra med en hundfri zon eftersom hon menar att hundar förorenar så att barnen inte kan krypa i gräset. Detta är ytterligare en attack mot Malmös hundägare. Det finns ju också ett förslag på gång om att införa koppeltvång i hel staden.

För många många malmöbor är deras hundar bland det allra viktigaste som finns. Familjemedlemmar som man tillbringar stora delar av livet med och som man inrättar sin vardag efter. Ska Malmö stad förändra sin attityd borde det i stället vara i en riktning som är mer positivt inställd till hundägarna och deras fyrfota vänner. När staden planeras och regler upprättas måste stor hänsyn tas till att en stor andel av malmöborna vill att hundar ska vara en naturlig del av vardagslivet. Jag tycker att det är helt befängt att vilja förbjuda hundar i stadens parker. Det är ju där hela familjerna ska kunna umgås, med eller utan hundar.

Förbudsivraren Gillberg har tydligen inte ens kollat med parkens ansvariga om hundar i parken verkligen är ett problem. Parkchefen uppger att visst finns det slarviga hundägare men enligt honom är problemet minst lika stort med folk som lämnar skräp och matrester efter sig. My Gillberg vill kanske förbjuda även människor i parken?

Jag hoppas att politikerna i Södra innerstadens stadsdelsnämnd placerar Gillbergs förslag i papperskorgen när de i kväll tar ställning till det.

Gärna minskat presstöd

I går publicerade Kvällsposten en debattartikel av Jerker Swanstein (m) och Uno Aldegren (s), ordförande respektive andre vice ordförande i Skånes regionstyrelse. De är överens om att det är fel att, som regeringen överväger, ta bort storstadsdelen i presstödet och menar att förslaget tvingar Skånska Dagbladet att upphöra som daglig tidning. Det leder påstår de vidare till ett mediemonopol i Skåne som ger sämre nyhetsbevakning, sämre möjligheter att höra flera åsikter och mindre utrymme för debatt. Swanstein och Aldegren frågar retoriskt om det blir mer opinionsbildning med en tidning i stället för två.

Jag tycker också att det är önskvärt att det finns så många kanaler som möjligt för nyhetsförmedling och opinionsbildning. Men jag håller inte med om att statliga bidrag ska subventionera verksamheter som inte är tillräckligt attraktiva för läsare, annonsörer och andra intressenter. Jag ser hellre att bidragen försvinner och att aktörerna tvingas till nytänkande och omstruktureringar.

Det är inte alls säkert att den viktigaste konkurrenten till en morgontidning i dag är en annan morgontidning. Kanske är det en pigg kvällstidning eller en interaktiv nätpublikation eller löst samverkande bloggar eller... eller ja vad då. Det vet vi egentligen inte förrän bidragen som håller den gamla strukturen uppe försvinner och de nya alternativen ges utrymme att utvecklas. Det enda vi kan vara säkra på är att entreprenörers kreativitet kommer att fylla de tomrum som uppstår när bidragen dras in.

Rädda hyresrätten! Betala vad det kostar.

Jag tycker att diskussionen (bl a Sydsvenskan) om prissättningen på hyresbostäder är konstig. Varför ska inte hyresgästerna betala vad det kostar? Det får de som äger sitt boende själv och de som bor i bostadsrätt göra. Dessutom leder dagens reglering till köer, svart marknad och korruption. Regleringarna leder till att bl a unga och resurssvaga har mycket svårt att skaffa sig boende.

Köer blir det eftersom alltför få tycker att det är tillräckligt lönsamt att hyra ut lägenheter eftersom regleringarna gör vinstmarginalerna för små. En svart marknad skapas alltid när den fria marknaden regleras. Bostadssökande värderar nyttan av vissa hyreslägenheter högre än det reglerade priset och är därför beredda att betala svart för ett kontrakt. En del av dom som sitter på makten att fördela hyreslägenheter låter sig korrumperas antingen genom att favorisera sina närstående eller genom att ta betalt för att låta någon gå före i kön.

Många ropar "Rädda hyresrätten!". Jag håller med. För att bostadsmarknaden ska fungera bra måste det finnas en effektiv hyresmarknad. Ett problem är att de som säger sig vilja rädda hyresrätterna vill göra det med fortsatt och stärkt reglering. Enligt min mening vore det dödsstöten för hyresrätterna. Räddningen är avreglering. Betala vad det kostar!

Jämför gärna med livsmedelsförsörjningen i landet. Tack och lov har vi ingen prisreglering av den branschen och därmed varken matköer eller svält. I butikerna finns både oxfilé och falukorv till respektive marknadspris. Men hur hade det sett ut om priserna reglerats så att det dels fanns ett pristak och dels krav på likapris? Absurt? Absolut, men det är så hyresmarknaden för bostäder fungerar.

Vänsterpartiet har en svajjig demokratisyn

En version av mitt inlägg här den 12 april var häromdagen publicerad som insändare i Skånska Dagbladet. I går svarade en vänsterpartist i Kävlinge på den i samma tidning. Detta är min replik på det:

"Insändarskribenten hävdar att vänsterpartiet har en "bredare demokratisyn än liberala partier". Han motiverar detta påstående med att "vi vill nämligen också ha en ekonomisk demokrati". Vad jag förstår av han vidare resonemang är det han kallar för demokrati bättre ju mer inflytande och insyn de folkvalda församlingarna har över samhällets ekonomiska aktiviteter. Jag är förundrad över att det fortfarande finns några som så ogenerat torgför dessa ideologier. Överallt där dessa har provats har det lett till förtryck, ofärd och korruption.

Insändarskribenten ber mig också förklara för honom på vilket sätt Venezuelas president Hugo Chávez är demokratiskt tvivelaktig. Jag nöjer mig med att citera Chávez själv som om diktatorn Fidel Castro säger "en påve för oss revolutionärer". Den som har en blodbesudlad diktator som förebild är ingen demokrat."

Nej till DNA-register över samtliga medborgare

Efter det fasansfulla mordet i Dalarna, och sättet som ett annat mord kom att lösas samtidigt, är det inte förvånande att röster höjs för ett nationellt DNA-register över samtliga medborgare. Men trots chocken, avskyn och beslutsamheten att förhindra en återupprepning av tragedierna måste beslutsfattarna hålla huvudet kallt. Ett DNA-register över samtliga medborgare är fel väg att gå. Det är en våldsam integritetskränkning som blottar enskilda individer orimligt mycket.

"Rent mjöl i påsen"-teorin brukar framhållas i de här sammanhangen; den som har ett rent samvete har inget att frukta. Det är en naiv hållning som förutsätter felfria system, robotliknande administratörer och en tro på gränslös godhet för all framtid hos makthavarna.

Det går aldrig att garantera att delar av registret inte kommer i orätta händer. Vi vet aldrig vad makthavarna får för sig att använda registret till i framtiden. Det är tillräckliga skäl för att säg nej.

Artiklar i ämnet i Sydsvenskan (Sydsvenskan , Sydsvenskan)

Kommunistränderna kvar i Vänsterpartiet

Programmen i radions P1 är ofta intressanta och lärorika. När jag lyssnat i dag har jag lärt mig att uttrycket att tigerns ränder aldrig går ur stämmer med verkligheten. Ränderna finns till och med som pigmentförändringar i jättekattornas skinn.

Dagens lyssnande har också lärt mig att ränderna inte går ur en del forna kommunister. I lördagsintervjun visade vänsterpartiledaren Lars Ohly att ränderna finns kvar även om han rakat av sig kommunistpälsen. Han hade först en utläggning om hur demokratin i Sverige urholkas av Regeringens beslut. Lite senare fick han frågan om Venezuelas president Hugo Chávez är demokrat. Utan tvekan ja var svaret. Jag tycker att det säger en hel del om Lars Ohlys och Vänsterpartiets demokratisyn. Tittar vi bara lite under maskeringen ser vi att ränderna inte gått ur.

Möt gärna Kineser, men med rak rygg

En sak är i alla fall bra med att Kina arrangerar OS i år. Förhållandena i Kina, och hur den fria världen ska förhålla sig till Kina, hade annars inte diskuterats så intensivt just nu.

Det som förvånar mig är att en del debattörer kräver mer av idrottsutövare än man gör av politiker, diplomater och affärsmän. Varför idrottsutövare ska bojkotta OS i Kina medan politiker har utbyte, diplomater förhandlar och företag gör affärer förstår jag inte. Som om idrott bara skulle vara obetydlig onödig lek. I verkligheten har säkert idrotten och dess utövare större möjligheter att påverka på bred front än några andra.

Jag anser att det viktiga är att alla från den fria världen som på något sätt har utbyte med diktaturer och deras företrädare alltid är tydliga med vår syn på mänskliga rättigheter och demokrati. Vi måste stå upp för att demokrati är rätt och diktatur fel. Det får inte finnas utrymme för missförstånd.

Därför, utöva på olika sätt utbyte med Kina men försök alltid på något sätt att markera mot regimen. Det gäller såväl Statsministern som idrottare, artister, turister, diplomater och affärsmän. Är man inte beredd till detta bör man enligt min mening avstå.

Sydsvenskan skriver också om detta i dag.

Stoppa statens övergrepp!

I Sverige har Staten monopol på att, under vissa speciella omständigheter, frihetsberöva individer. I en demokratisk rättsstat är det en nödvändighet och Staten måste hantera instrumentet med stor respekt och känslighet.

Den 11/4 2008 tar Sydsvenskan på ledarplats upp några händelser i häkten som uppdagats den senaste tiden. Händelserna är exempel på att Staten inte klarat av att axla det stora ansvaret och enskilda medarbetare tycks ha brustit grovt. Människor har förlorat sina liv som en direkt följd av att Staten har utnyttjat sitt monopol att frihetsberöva. Det är fullständigt oacceptabelt!

Staten måste ha monopol på att frihetsberöva. Med möjligheten följer ansvar och Staten måste säkerställa att de individer som med tvång omhändertas på olika sätt behandlas väl, med respekt och med känslighet. Mycket i den rapportering som varit i media tyder på att det inte varit så. Representanter för Staten har i intervjuer snarare visat på bristande insikt och förståelse för problemen.

Det måste till en snabb och radikal förändring.! Varken misstänkta eller dömda brottslingar ska riskera övergrepp från Staten.

Dagens Nyheter

Bort med partistödet!

Ledaren i dagens Sydsvenskan tar upp partistödet. Tidningen tycker att det kan ses över men verkar egentligen inte vilja ha någon förändring. Det tycker jag är en lam inställning av en tidning som kallar sig liberal.

Är det verkligen legitimt att de folkvalda beslutar om mycket stora bidrag till de partier de själva representerar? Bidragen leder till att cementera den befintliga partistrukturen och försvårar ytterligare för nya partier att etablera sig. Stödet i dess nuvarande form stärker också partiorganisationerna och politrukerna där på bekostnad av de folkvalda. Det senare kan tyckas motsägelsefullt eftersom det är de folkvalda som ju beslutar om partistöden. Men samtidigt är de i beroendeställning till partierna som bestämmer vilka som blir valbara i nästa val.

Ska det finnas några bidrag som bygger på valda mandat borde stödet gå till de valda individerna att förvalta. De skulle kunna överlåta pengarna till sina partier men även använda de på andra sätt. T ex hålla sig med egna utredningsresurser.

Men bäst tycker jag det vore om partistödet helt togs bort. Bidragsberoende är alltid av ondo. Självförsörjning borde gälla även för politiska partier.

Överens med Reepalu - konkurrens är bra!

Kommunstyrelsens ordförande i Malmö, Ilmar Reepalu (s), säger i Sydsvenskan att "Konkurrens på mediasidan är bra ... då skärper man sig ... speglar samhället på olika sätt, med lite olika profil." Jag håller med honom även om min slutsats inte är att det ska finnas statligt presstöd.

Det intressanta tycker jag är att Reepalu är så tydlig med att konkurrens är viktigt och bra genom att aktörerna skärper sig, agerar på olika sätt och med olika profil. Detta är naturligtvis lika viktigt på alla områden i alla branscher. Därför ser jag med tillförsikt fram mot konkurrensfrämjande beslut i Malmö stad när det gäller t ex omsorg och skola på den s k mjuka sidan samt avfall och energi när det gäller den hårda. Det skulle gynna malmöborna genom att leverantörerna skärper sig, skapar mångfald och ökar tillgängligheten.